Nu behöver vi ett starkt pannben!

Vill du ha en grymt stark hjärna som gör att du både får mer energi, livsglädje och en airbag mot stress? Ja, vem vill inte det. Hjärnan är extremt formbar, lika formbar som gelatin som en hjärnforskare uttryckte det. Vi har världens chans att bygga en stark hjärna. Och det har vi nytta av!

Hjärnan är lika formbar som gelatin

Hur hjärnans olika delar (muskler) är präglade och utformade, avgör hur du upplever ditt liv för de har inflytande över hur din dag blir. Med starka hjärnmuskler inom vissa områden minskar din upplevelse av stress och oro. Med starka hjärnmuskler i andra områden ökar din glädje.

Så låt oss undersöka hur hjärnmuskler fungerar egentligen och hur vi kan påverka dem. Allt vi gör påverkar hjärnans layout, det vill säga vilka delar och kopplingar i hjärnan som växer sig starkare eller svagare. Eftersom hjärnan är så extremt formbar är den därför också mycket samarbetsvillig när vi vill bygga hjärnmuskler. Och när vi lär oss något nytt blir detta extra tydligt.

Hur byggs hjärnmuskler egentligen?

Cellerna i hjärnan liknar muskelceller på så sätt att de svara på träning och stimulans. Men vad är det som sker därinne i hjärnan när hjärnmusklerna byggs upp? Hjärnmuskler växer på tre olika sätt. För det första skapas nya nervbanor. Hur kan vi märka av det? Låt mig berätta hur det var när min farmor Ester, som föddes år 1898, lärde mig att spela gitarr när jag var i 8-årsåldern. Även om hennes gitarr var från 1920-talet och hade vassa stålsträngar kändes det mest lätt och roligt. Kanske var det för att jag tyckte så mycket om min farmor och trivdes så bra i hennes sällskap.

Men det blev betydligt svårare när jag ett par år senare började i en liten ungdomsorkester. Året var 1974 och en engagerad orkesterledare, Göran med bruna manchesterbyxor och vit polotröja, ville att vi skulle lära oss mer så att vi utvecklades. Därför fick vi som spelade gitarr lära oss mer avancerade ackord, så kallade barréackord. De var betydligt svårare att ta för en liten barnahand. Man skulle nämligen hårt tycka ner ett helt finger lodrätt över hela gitarrhalsen, samtidigt som man på rätt ställe skulle trycka ner flera andra strängar med resterande fingrar. Men fördelen var att när man väl har lärt sig ett barréackord, kan man kan flytta handen längs hela gitarrhalsen och på det sättet få massor med ackord på köpet. Jag kämpade hårt för att lära mig dessa svåra ackord med min elvaårshand.

När det känns svårt, växer hjärnan så det knakar

För mig var det, om inte blod, så definitivt svett och tårar. Jag minns att jag var irriterad på orkesterledaren som prompt skulle lära oss dessa hemska ackord. Men när jag väl hade lärt mig barréackorden var jag däremot väldigt tacksam för att han hade hejat på oss.

Vad hände i min hjärna under tiden jag lärde mig att ta barréackorden? Det växte ut fullt med nya nervbanor i min hjärna, och det gjorde att jag till slut, åtminstone någorlunda hjälpligt, kunde ta ackorden. När det känns svårt, växer hjärnan så det knakar.

Det andra sättet hjärnan växer på är att nervbanor förstärks. Jag övade och övade på barréackorden och skam den som ger sig, ett tu tre kunde jag dem riktigt bra och plötsligt kändes det roligt. Plötsligt hade jag lärt mig fyra barréackord och det resulterade i mängder med nya ackord som jag behärskar än i dag.

Mina nya nervbanor som hade växt ut när jag började träna på de nya ackorden, var till en början tunna och bräckliga. Men ju mer jag övade, desto mer förstärktes nervbanorna. På min vänstra hand, som jag tränade upp fingerfärdigheten med när jag tränade på barréackorden kan jag fortfarande utan några som helst problem, böja ner lillfingret ända ned till handflatan och samtidigt ha alla andra fingrar helt raka. Det går däremot inte alls med mitt högra lillfinger. Området i hjärnan för att lyckas med det är inte alls stort därför att det inte har varit till någon nytta för våra förfäder att kunna just detta.

Men med träning växte fler nervbanor ut och till slut lyckades jag ta barréackorden riktigt bra. På höger hand kommer mitt lillfinger knappt halvvägs ned till handflatan om de andra fingrarna ska vara raka. Prova att böj ned valfritt lillfinger så att det nudda handflatan samtidigt som du har resten av fingrarna raka. Lyckades du?

Motorvägar i hjärnans landskap

När nervbanorna stärks, byggs bredare vägar i hjärnan. Ju bredare väg i hjärnan, desto snabbare. Gör vi något om och om igen, tränar på ett gitarrackord, lär oss de tio största städerna i Sverige eller återvänder till en tanke om och om igen, täcks de aktiva nervbanorna med myelin, en fettrik substans som gör att nervbanorna blir kraftigare och snabbare. Myelinet har en isolerande förmåga som gör att hastigheten i en nervimpuls kan gå hela 100 gånger fortare. Det är ungefär som att bygga ut en väg med flera filer så att trafiken kan gå snabbare.

De olika områdena i hjärnan kan på det här sättet växa eller krympa i storlek. När det har växt ut flera nya nervbanor och de har förstärkts inom ett visst område, har den hjärnmuskeln blivit större och starkare. Om vi till exempel skulle vara stressade under en längre tid, sker en expansion av nya nervbanor i vårt rädslocenter, amygdala. Då byggs hjärnmuskeln för att uppleva rädsla och oro. Resultatet blir en genomgående stärkt dos av att vi automatiskt börja känna oro och rädsla.

Vet man att delar i hjärnan faktiskt växer?

De första beläggen för att hjärnstrukturer faktiskt kan växa, att de kan öka i storlek på makroskopisk nivå som ett resultat av omgivningen, upptäcktes hos … taxichaufförer! Under en studie skannades hjärnan på ett antal taxichaufförer i London. Då fann man att de hade en betydligt större hippocampus än kontrollgruppen. Taxichaufförernas arbete kräver att det memorerar ett stort antal adresser och komplicerade spatiala förhållanden. Hippocamps har ju som bekant en viktig roll i minnesfunktionen, och i en jättestad som London behöver skickliga taxichaufförer kunna memorera oerhört många färdvägar och platser. De ”anstränger” därför sin hippocampus mer än de flesta människor, precis som en tyngdlyftare anstränger sina muskler mer än de flesta andra.

Man fann vidare att ju längre tid dessa personer hade arbetat som taxichaufförer, desto större var deras hippocampus. Dess storlek stod alltså i direkt proportion till antalet år i yrket. Detta visar på en direkt relation mellan hur mycket vi ägnar oss åt en specifik typ av uppgift och storleken på området i hjärnan som är involverade i den aktiviteten.

Pavlov och hans hundar värt att ha i åtanke

Slutligen det tredje sättet att bygga hjärnmuskler är när en koppling bildas mellan två nervbanor som tidigare inte var kopplade till varandra. Jag misstänker att du har hört om Pavlovs hundar. Ivan Pavlov var pionjär inom psykologin och gjorde experiment på hundar för att studera beteenden och betingning. Han ringde i en klocka innan hundarna fick mat och efter ett tag utsöndrade hundarna saliv oavsett om de fick mat eller inte när klockan ringde. För denna upptäckt fick Pavlov nobelpriset i fysiologi eller medicin 1904.

När vi gör en sak samtidigt som något annat, kopplas de tillsammans neurologiskt. De celler som fire together - wire together, de neuroner som avfyras tillsammans - kopplas tillsammans.

Det är inte bara när vi lär oss ett instrument som hjärnan formas. Varendaste sak du gör påverkar din hjärnas layout. Och det påverkar i sin tur vad du gör nästa gång och hur din dag blir. Hjärnan är så extremt formbar att enbart tanken på att göra något bygger hjärnmuskler. Vilken viktig kunskap detta är för oss. Det är lätt att livet bara rullar på och att vi gör saker av slentrian. Men ha då i minnet att det du gör bokstavligen formar din hjärna.

Frågan är om du bygger de hjärnmuskler du vill ha eller om du bara låter allt bli som det blir i hjärnans landskap? Det krävs en medvetenhet för att bygga hjärnmuskler, precis som det behövs om kroppsmuskler ska byggas. Det är inte så att man plötsligt råkar få starka biceps. Nej, det krävs en medveten träning för att få det. Det är genom de hjärnmuskler du har, ditt liv formas. Hur det ser ut i hjärnan, vilka delar som får växa eller minska i styrka, påverkar dina upplevelser.

Vilka hjärnmuskler bygger du?

Bygg hjärnmuskler - då laddar du dig med energi och får en airbag mot stress

Mer fördjupat om detta och tips på hur du kan bygga en grymt stark hjärna kan du läsa om i boken: Livskoden enligt hjärnan – Bygg hjärnmuskler, ladda dig med energi och få en airbag mot stress.

Är du redo att bygga en grymt stark hjärna ?

Illustratör: FridaRit

Relaterade inlägg

Laddar inlägg