Hur påverkar din hjärna arbetsglädjen?

Ett känsloliv eller ...?

Nu skulle jag ju inte komma på tanken att fråga dig om du har ett känsloliv. Men om vi nu ska vara lite petiga så är det faktiskt två känslosystem i hjärnan som visar sig i vårt känsloliv. Vi har nämligen två olika system som hanterar våra känslor. Ett för positiva känslor och ett annat för våra negativa känslor. Däremot är vi ju en person och upplever det därför som om vi har ett känsloliv. Där blandas ingredienserna från de båda känslosystemen. Precis som sötsur sås innehåller motsatta smaker kan vi i vårt känsloliv till exempel känna hatkärlek. Då har vi fått vissa signaler från vårt positiva känslosystem och andra från vårt negativa.

Solskenshjärnan och grådaskhjärnan

Den amerikanske professorn Richard J. Davidson har i flera decennier forskat kring och fördjupat vår förståelse för hur känslor uppstår i hjärnan. Redan 1972 kom Davidson över en rapport, som var skriven av en italiensk neurolog, Guido Gainotti. I rapporten stod beskrivet hur Gainotti hade studerat patienter som drabbats av lokala skador antingen på den högra eller vänstra hjärnhalvan, och hur han särskilt hade tittat på hur skadorna påverkade patienternas känsloliv. Det Gainotti fann var att patienterna uppvisade patologiskt skratt eller gråt beroende på var i hjärnan skadan satt. Och denna upptäckt skulle komma att leda till förståelse för våra känslosvängningar.

Davidson blev nyfiken och studerade detta vidare, och publicerade den första studien där EEG spårade hjärnans inre känslotillstånd 1985. Han fann att vi har två olika känslosystemen, ett för negativa känslor och ett för positiva. Genom sin forskning har Richard J. Davidson gett oss ökad förståelse för känslornas funktioner.

Det visade sig att vänstra hjärnhalvans framlob var center för positiva känslor, och att skador på den kunde leda till depression. Studier visade också att när försökspersoner tittade på filmklipp som framkallade positiva känslor och skratt, aktiverades områden i framloben på vänster hjärnhalva. Alltså, när det är mer aktivitet i denna del ser vi livet i ljusare färger och tolkar det vi är med om på ett mer positivt sätt. Jag kallar den här delen för solskenshjärnan.

När försökspersonerna istället tittade på filmer som framkallade negativa känslor och gjorde miner av rädsla eller avsmak, var högra hjärnhalvans framlob mer aktiv. Har vi mer aktivitet i denna del får vi en tendens att se livet i gråa toner, vi har den negativa våglängden inställd och tolkar det som sker per automatik mer negativt. Vi letar efter problem och felaktigheter. Det positiva synsättet är som bortblåst när den här delen i hjärnan får övertaget. Den här delen kallar jag för grådaskhjärnan.

En riktigt stark muskel och en svag

Eftersom negativa känslor har ett biologiskt överlevnadsvärde är de betydligt starkare än de positiva. Negativa känslor räddar liv, medan positiva känslor mest är lite trevliga att ha. Det positiva systemet är därför ett betydligt svagare system än det negativa som är betydligt äldre och som helst av allt vill ta över.

Tänk dig att solskenshjärnan är en otroligt svag liten muskel som knappt har tränats upp, medan grådaskhjärnan är som världens starkaste man. Men hur har grådaskhjärnan utvecklats för att bli så stark?

Grådaskhjärnan är ständigt beredd att rädda livet på dig. Ett överlevnadssystem måste vara så starkt att det slår ut andra system, som till exempel solskenshjärnan, när det behövs. Du kan lita på att grådaskhjärnan är den mest pålitliga bodyguard man kan tänka sig och har varit det för våra förfäder i årtusenden. Men behöver vi vara fast i grådaskhjärnans grepp?

Mindre grådaskhjärna på 7 veckor?

Hjärnan är extremt formbar, faktiskt lika formbar som muskler på kroppen. Hjärnan, precis som muskler, förändras utifrån vad vi gör med dem.

Ett exempel på hur grådaskhjärnan och solskenshjärnan kan omformas är när Michael Mosley som är läkare och vetenskapsjournalist och bland annat har gjort tv-serien Medicin med Mosley, får ett träningsprogram för att på 7 veckor minska sin grådaskhjärna. Ett av avsnitten i serien handlar om optimism och pessimism, och där får tittarna följa honom och se vad träningsprogrammet ger.

Innan Mosley började med träningen mätte man hur den elektriska aktiviteten i hans vänstra respektive högra hjärnhalva var i viloläge när Mosley besökte professor Elaine Fox som är expert på området. Man mätte alltså i princip storleken på hans solskenshjärna och grådaskhjärna. Det visade sig att han hade tre gånger så mycket aktivitet på höger sida (grådaskhjärnan). Med ett CBM-program, en metod inom kognitiv psykologi som används för att försöka se och ändra vart vårt fokus dras till samt även se hur vi tolkar det som händer, undersökte man sedan till vad hans uppmärksamhet drogs, till negativa eller positiva saker. Negativa visade det sig.

Mosley fick två uppgifter som han skulle göra minst tre gånger i veckan – dels skulle han praktisera mindfulness, dels skulle han använda ett dataprogram, Cognitive Bias Modification (CBM). Genom CBM har man visat att det faktiskt är förvånansvärt lätt att förändra det som vi automatiskt uppmärksammar.

Efter sju veckor återvände Mosley till professor Elaine Foxs labb. Nu var sanningens timme inne. Nu skulle de båda mätningarna göras om för att se om träningen hade lett till någon mätbar skillnad i hjärnan.

Resultaten var tydliga! När man mätte aktiviteten i höger respektive vänster hjärnhalva, visade det sig att aktiviteten i hans grådaskhjärna signifikant hade minskat. Detta menade Elaine Fox troligen hade att göra med mindfulnessträningen, då flera studier har visat att det är ett effektivt sätt att skapa balans mellan grådaskhjärnan och solskenshjärnan.

Men hade hans automatiska tolkningar förändrats och blivit mer positiva? När man mätte det en andra gång drogs Mosleys fokus snabbare till de glada ansiktena än de arga. Hans träning med CBM-programmet hade lönat sig. Vid start hade Mosley ett mönster i hjärnan som var typiskt för pessimister som letar efter fel. Efter sju veckors träning hade layouten i hans hjärna förändrats och nu hade han ett mönster utmärkande för ett positivt sinnelag.

Mosley vittnade också om att trots att det hade varit en stressig arbetsperiod hade han lyckats hålla sig förvånansvärt lugn och känt sig på bra humör. Hans fru hade lagt märke till den positiva förändringen och berättade att han hade hanterat stress med ett oväntat stort lugn och dessutom hade sovit mycket bättre. Mosley fyllde i och sa: ”Så bra som jag har sovit den senaste tiden, har jag inte sovit på tio år.”

Inser du hur extremt formbar solskenshjärnan och grådaskhjärnan är? Detta ger oss stora möjligheter att faktiskt vara med och påverkar layouten på vår hjärna och det påverkar din arbetsglädje. För du har säkert räknat ut, att med en starkare solskenshjärna, får du mer arbetsglädje. Men se upp för stressen! Får vi för mycket har vi ingen energi kvar till solskenshjärnan. Då blir det grådaskhjärnan som står för fiolerna. Då blir det ödessymfonin 24/7 istället.

Hur gör jag då i praktiken?

Allt du uppmärksammar som gör dig glad, tacksam, ger dig en positiv tanke bygger solskenshjärnan. Uppskatta så det ryker om det. Bada i det som är positivt – passa på att vad glad när det händer något bra. Håll kvar den positiva känslan några sekunder extra – bra träning för solskenshjärnan.

Håll fokus på lösningar, möjligheter och var proaktiv. Sätt dig själv i förarsätet och ta ansvar för din inställning och din kommunikation. Säg något till de du möter så att solskenshjärnan väcks hos dem. Bra näring både för din egen och den andres hjärna.

Och hur gör vi med grådaskhjärnan? Eftersom den är så stark behöver den stundom hållas i kort koppel. Om den får härja fritt vill den gärna ta över och vara diktator i din hjärna. Om något negativt dyker upp eller om du fastnar i gråare tankebanor säg till exempel: "Tack så mycket får informationen grådaskhjärnan. Men nu vill jag höra vad solskenshjärnan har att säga om saken!" Då kommer en annan berättelse fram - som är precis lika sann. Minst. För grådaskhjärnan har en tendens att överdriva något kolossalt. Inte särskilt realistisk med andra ord.

Och inte minst, tänk efter själv! Vad kan du göra för att öka solskenshjärnans utrymme i ditt liv, i din hjärna? Obs! Det handlar inte om att alltid säga att allt är fantastiskt. Det handlar om att lyssna till vad solskenshjärnan har att säga om situationen/personen. Resultatet? Mer arbetsglädje!

Av Lena Skogholm, beteendevetare och pedagog
Vinnare av Stora Talarpriset 2021
Författare till succéböckerna Bemötandekoden och Livskoden enligt hjärnan.

Foto Istock