Kraften hos en generation som känner samhörighet

Maslows behovstrappa

Maslows behovstrappa framhäver vikten av att individer, för att känna sig tillfredsställda, behöver både kärlek och samhörighet. Detta är sant. Människor, unga som gamla, behöver känna sig kopplade till andra. Du kanske tänker, hur relaterar detta till arbetsplatsen?

Lära genom observation minskar

Den digitala revolutionen som har accelererat under de senaste tre åren har förändrat sättet vi interagerar och kommunicerar, för alltid. För de yngre yrkesverksamma har den en gång livliga arbetsplatsen blivit tystare, vilket tvingar dem att anpassa sig till en arbetsform där möjligheten att lära genom observation minskar.

Människor presterar bäst tillsammans

Utan en viss grad av samhörighet är det inte osannolikt att anställda kan känna sig oengagerade eller sakna motivation i sitt arbete. Enligt antropologen Robert Dunbars teori gällande samhörighet kan sociala förbindelser ha en djup och meningsfull påverkan på både vår hälsa och vårt välbefinnande som individer.

Många teorier om relationer och samhörighet verkar ha en gemensam nämnare: människor presterar bäst tillsammans. Det innebär att kontoret inte bara är en arbetsplats, utan också en plats där anställda kan skapa formella och informella kopplingar.

En brist av inlärning

Majoriteten av unga yrkesverksamma som nu går in på arbetsmarknaden har börjat sina karriärer antingen mitt under eller mot slutet av pandemin. Detta har lett till en brist av inlärning ansikte mot ansikte vilket kan innebära att den nyaste generationen av arbetstagare kanske har startat sin karriär utan att vara medvetna om vikten av samhörighet samt hur det påverkar deras utveckling och karriärtillväxt. Medvetenheten om den roll som samhörighet spelar för yngre generationer och deras karriärer behöver således börja hos organisationerna först.

I artikeln Generation bed: Why under 25s cannot ‘work from anywhere’, nämns varför organisationer bör inse den negativa påverkan som distansarbete har på unga yrkesverksamma. När de blev tillfrågade vad de ville göra i en post-pandemisk värld angav 73% av personerna under 25 år i vår databas att de ville vara på kontoret större delen av veckan. Nu när restriktionerna har släppts visar datan att de har ändrat åsikt. Endast 44% av personerna under 25 år vill tillbringa större delen av veckan på kontoret.

Förstå kontorets syfte

I vår senaste forskningsrapport från 2022, ‘Purposeful Presence: how and why employees return‘, belyser vi hur relationen till kontoret har förändrats för anställda och varför besöken nu är avsiktliga och planerade. Frågan är dock, hur ska den minst erfarna arbetsstyrkan, som började sin karriär med att arbeta hemifrån, förstå kontorets syfte om de inte har spenderat mycket tid där?

Det är inte bara själva idén om kontoret som får anställda att stanna hemma; pandemin har ökat betydelsen av personligt välbefinnande, särskilt bland yngre generationer. Om organisationer har svårt att skapa en kultur som erkänner vikten av välbefinnande och om arbetsmiljöerna inte stöder de anställdas behov kommer de inte att slösa tid på att komma till kontoret.

Många arbetsgivare misslyckas med att förstå den yngre generationens behov samt hur de bör arbeta. Det finns dock något de måste komma ihåg: unga yrkesverksamma är en avgörande del av sina organisationers framtid och förtjänar investeringar.

Den yngre demografin

När vi jämför våra senaste data med en artikel från 2020, ‘The home stretch’, ser vi en förändring i hur den yngre demografin känner för sina arbetsgivare. Våra data från 2022 visar att 40% av samma demografi inte känner samhörighet till sin organisation - en tydlig insikt att många unga yrkesverksamma känner sig distanserade från sina arbetsgivare.

Det som är oroväckande är den direkta inverkan brist på samhörighet har på produktivitetsnivåerna. Vår senaste data visar att när den yngre demografin känner sig frånkopplad på jobbet, känner endast 40 % att de är produktiva; men det ökar till 87 % när de känner en känsla av samhörighet.

Inse direkt påverkan samhörighet har

När vi tittar på hur det går för kontoret visar vår data från 2022 att 72 % av de under 25 år tror att kontor bidrar till en känsla av gemenskap. Om de är medvetna om detta, varför är deras hem fortfarande den föredragna arbetsplatsen? Speciellt när 74 % inte har ett dedikerat arbetsrum eller kontor i sitt hem . Om organisationer vill ha det mesta av medarbetarna måste de inse vilken direkt påverkan bristande känsla av att samhörighet, har på individen och dess produktivitet.

"Lära sig av andra" en av de viktigaste aspekterna

När vi analyserar våra 21 aktiviteter är "Lära sig av andra" en av de viktigaste aspekterna för alla som börjar sin karriär. Möjligheten att ställa frågor om uppgifter, ta råd från kollegor och slutligen lära sig hur arbetsvärlden ser ut, är avsevärt större på kontoret. Detta är tydligt när man tittar på vår data från 2022 då respondenter bedömer "Lära sig av andra" ha 19 % mer stöd på kontoret jämfört med hemmet.

Banduras sociala lärandeteori säger också att "de flesta mänskliga beteenden lärs in genom observation". Det är uppenbart att när det tillämpas på arbetsplatsen är det avgörande att lära sig av andra på både ett formellt och informellt sätt för dem som är i början av sin karriär. Pandemin har berövat unga yrkesverksamma denna viktiga egenskap.

Avgörande del för en ung professionells karriär

På den pre-pandemiska arbetsplatsen var observation av dem runt omkring dig en avgörande del av en ung professionells karriär. Oavsett om det gällde att lära sig organisatoriska färdigheter, tidsplanering, kontorsetikett, projektledning eller till och med klädkod – förmågan genom observation var enastående.

De som började sin karriär före pandemin hade skapat viktiga relationer, något som är svårare att skapa virtuellt. Med dessa redan etablerade relationer kan det ha gjort övergången till att arbeta hemifrån enklare.

De som började sin karriär före pandemin fick möjlighet att skapa betydelsefulla relationer med både kollegor och sin organisation. Många som började arbeta antingen på distans eller på ett hybridsätt har sedan dess kämpat för att skapa meningsfulla relationer.

Tänk dig till exempel om någon på kontoret har en fråga; de kan tydligt se rätt tidpunkt att fråga sin kollega, men hur kan de genom en skärm? Bara för att det ser ut som de är online betyder det inte att de inte är upptagna. Ja, att vara på kontoret möjliggör fler distraktioner, men att ha förmågan att göra ett bedömningssamtal istället för att hålla muspekaren över enter-knappen hjälper till att utveckla viktiga relationer och en förståelse för kontorets dynamik.

‘Moments that matter’

‘Moments that matter’ är ett allmänt erkänt begrepp inom arbetsplatsupplevelse. Dessa är nyckeldelarna i en anställds arbetsdag som hjälper till att förbättra deras övergripande upplevelse. Att till exempel ta en kaffe med sin chef eller träffa en kollega som de inte har träffat på ett tag är små men meningsfulla delar av en anställds dag som hjälper dem att känna sig kopplade till sin organisation och till andra omkring sig. När man tittar på vår senaste data är det tydligt att "Informell social interaktion" är en annan aktivitet som stödjs bättre på kontoret jämfört med anställdas hem, detta med 41%.

Istället för de planerade, fokuserade samtalen över Teams-möten eller Zoom-chattar, blir arbetet spontant igen på kontoret. Pandemin fick anställda att inse hur viktiga dessa små ögonblick är och vilken effekt de erbjuder, särskilt när de ersattes med virtuella, mer formella interaktioner.

När man tänker på den yngre demografin, missas en viktig poäng bland en del arbetsgivare. För de som upplevt arbete före pandemin handlar det om att återvända till kontoret. För de som inte gjorde det handlar det om att vara övertygad om att dyka upp.

En sak är klar: Om organisationer inte skapar en stödjande kontorsmiljö, varför ska unga yrkesverksamma då använda energi, spendera pengar och slösa tid på att ta sig dit?

Den yngre arbetskraften har inte haft möjlighet att bygga bestående relationer på samma sätt som äldre generationer haft. Därför är syftet med kontoret oklart. Skapa en plats som möjliggör dessa små men betydelsefulla ögonblick genom att helt enkelt göra framtida arbetsplatser till centrala punkter för samhörighet.


Läs den originala artikeln på vår hemsida här.

Referenser:

1. Days in workplace module, N=2,093, Q3 2021 – Q4 2022
2. N=12,229
3. Leesman Office, N=1,083,469
4. Under 25s responses, Leesman Office, N=45,201
5. Leesman office, N=1,083,469, Leesman home survey, N=140,482, both as at Q4 2022