Huvudfoting eller kropp? Människan i fokus på kontoret med biofili

Huvudfotingar eller kroppar på kontoret

Tänk dig ett vanligt kontor. Vita väggar och tak, grått golv, lysrörsbelysning och rader av rektangulära, vita skrivbord. Raka vinklar och hörn och strama möbler. Avskalat och minimalistiskt.

Tänk dig så en arbetsplats med mängder med färger former och material. Inredningen går i grönt, blått och varför inte rosa. Det är mjuka former på både möbler och detaljer. Det finns gott om saker. Blombuketter i runda vaser och gröna växter som slingrar i hörnen. Böcker. En rokokosoffa i sammet och diskokulor. Det är frodigt, ombonat och maximalistiskt.

Var känns det mysigast? Var har du trevligast samtal med kollegorna? Var blir du mest kreativ och inspirerad?

Psykoanalytiker myntar begreppet biofili

Begreppet biofili användes först på 1960-talet av Erich Fromm. Han var en utbildad psykoanalytisk terapeut som forskade inom områden som socialpsykologi och filosofi. Fromm fick fly från Tyskland på 30-talet när nazistpartiet kom till makten, och var sen verksam i USA, Schweiz och Mexiko. Han var verksam inom universitetsvärlden, men var också praktiserande psykoanalytiker och skribent. Fromm skrev ett flertal böcker för allmänheten med tämligen radikala tankar kring människan och kulturen, syn på auktoriteter och massrörelser, drömmar och myter, kärlek, samhällskritik mot konsumtion och ägande. Han förespråkade deltagardemokrati och medborgarlön och kvinnorätt. Kort sagt så var han intresserad av allt som gör människor till människor, ensamma och tillsammans.

Fromm skapade begreppet biofili, som han menade betydde människans kärlek till livet och allt som är levande.

Biologen utvecklar biofilihypotesen

På 1980-talet plockar så biologen Edward O. Wilson upp begreppet biofili och menar att vi människor har den här inneboende kärleken till och behovet av det levande. Får vi inte det vara nära det levande och naturen, så mår vi sämre. Människan har ett behov av naturen, och får vi det, dså ökar chansen att må bra. Wilson definierar biofilihypotesen. Människan har ett nedärvt och intuitivt band med annat levande, såsom naturen. Får vi inte kontakt med annat levande, så påverkas välbefinnandet. Det här visats återkommande i forskning; att interaktion med naturen till exempel förbättrar våra kognitiva funktioner mer än till exempel en stadsmiljö.

Vad gör natur inomhus med oss?

En ganska enkel undersökning visar hur design med biofili kan få tydliga effekter. I ett forskningsprojekt jämfördes utformningen av två caféer i en stor stad, och hur människor betedde sig där. Det ena innehöll mer biofila ingredienser än det andra. Här fanns mer dynamiskt ljus, rörelse av luft, synliga inslag av natur, vatten och eld. Resultatet visade att människor i det första caféet stannade längre och gjorde fler olika aktiviteter, än i det andra, där människor fikade fortare och var begränsade i vad de gjorde där.

Fake it till you make it – ta in naturen

Ett sätt att öka vårt välmående på arbetsplatsen är att ta in naturen. Det kan vara lockande att sätta in några växter och tänka att det räcker. Men en växt gör ingen sommar. Det behöver fyllas på med riktigt mycket, prunkande växtlighet. Eller så gör man som neurodesigners, de kan användera sig av växter, men gör även övrig inredning är naturlik.

Neuroestetik eller neuordesign, tar hänsyn till rön från hjärnforskningen för att nudga våra sinnen och beteenden med hjälp av inredningsdesign. För hjärnan och kroppen tar in och tolkar färger, former och texturer hela tiden. Vi är för det mesta helt omedvetna om denna process som syftar till att förvissa oss om att miljön ger oss hög överlevnadschans, dvs det finns mat och värme. Bladverkets grönska, vattendragets blåtoner och blommor och frukters varierande färgpalett ger just dessa signaler. Medan vitt, grått, beige snarare indikerar ett näringsfattigt vinterlandskap.

Förutom färger tolkar hjärnan rundade, böljande, mjuka former som mer naturliga än de raka, kantiga, hårda. Så vackra, dekorerade miljöer, med böljande textilier, bulliga soffor och mattor som mest påminner om mossans mjukhet hjälper att lugna stressrespons, tom stimulera njutningscentra i hjärnan.

Ett naturligt landskap bjuder också rik variation i höjd, sikt och former. Men samtidigt finns en enhetlighet i landskapet, en harmoni och balans. Hjärnforskningen visar på vikten av att en inomhusmiljö är både enhetlig, men samtidigt är fascinerande och mysig. Därför behöver våra arbetsplatser också inredas varierande, så att de blir intressanta och väcker nyfikenhet. Den svåra balansen inom neurodesign är att få till en miljö som inte är för uppenbar, men samtidigt är lätt att förstå och hitta i.

Plats för levande människor

Biofili är som sagt principen att människor mår bra att vara i kontakt med det som är levande. Inte bara i kontakt med naturen, utan även med levande människor. Samtidigt finns ett starkt funktionellt och industriellt arv från den tiden då kontoret var platsen i fabriken där pappren med räkenskapen förvarades (därav namnet kontor, som i franskans comptabilité eller konto). Men det är inte längre en plats för döda papper. Det är en plats för levande människor.

Därför behöver vi designa arbetsplatser för att människor ska må bra, och mötas. Vad skulle hända om vi bytte en del av skrivbordsraderna och konferensborden behöver mot soffor, fåtöljer och matbord? Hur skulle vi träffas då? Vad skulle vi hitta på då? Kanske något annat, som på caféet med biofiliska inslag.

Inred arbetsplatsen med naturens principer så blir människan också kropp

• Färg – bara på vintern är naturen vitt, grå eller beige. De årstider vi njuter mest av har naturen mängder med färger som blandas. Så in med sommarens färgpalett på kontoret!
• Form – teknik är rakt, natur är rundat. Härma och återskapa det runda, ovala och assymetriska. Kors och tvärs, men inte stökigt. Ombonat och mysigt, men inte för rörigt.
• Enhetlighet – värna ett rumsligt sammanhang där allt hänger ihop som i naturliga landskap, så att man medlätthet kan förstå och hitta i miljön.
• Mysfaktor – se till att arbetsplatsen känns mysig, som en plats där man vill vara och stanna länge på. Och möblera den så man faktiskt kan träffa levande människor där.
• Fascination – skapa arbetsplatser som är rikt dekorerade med mycket intresseväckande detaljer.

TIPS

Vill du läsa eller se mer?

Här är ett poddavsnitt med Merry Mondays Lena Nyholm och Mia Öhrn samt forskaren Lena Lid Falkman med titeln
"Kan inredningsdesign locka tillbaka medarbetarna till kontoret?"


Här är några forskningsrapporter som ligger till grund för artikeln:

Coburn et al. 2020, Psychological and neural responses to architectural interiors. Cortex.

Silalahi et al 2020, The influence of biophilic design applications to visitor's duration of stay in café IOP Conf. Ser.: Earth Environ. Sci. 452 012114DOI 10.1088/1755-1315/452/1/012114

Stenfors et al 2019, Positive Effects of Nature on Cognitive Performance Across Multiple Experiments Frontiers in Psychology.

Författare

Lena Lid Falkman, forskare vid Karlstad Universitet och Handelshögskolan i Stockholm
Mia Öhrn, kontorsdesigner/ organisationsutveckling
Lena Nyholm, designer/ kontorsdesigner