Ger rasterna den energi som ni behöver?

Under vår skoltid var vi aktiva och kopplade bort våra arbetsuppgifter under rastens minuter. Hur har rasterna förändrats i våra arbetslivet ifrån tiden vi gick i skolan? Innan vi går in på en studie från det stora Brunkefloprojektet så vill vi ge dig lite perspektiv.

Spara

Ger rasterna rätt energi?

Under vår skoltid ringde ofta en ringklocka, signalen berättade att det var dags för rast eller att rasten var slut. Vi släppte allt vi hade tagit oss för och tog rast. En välbehövlig rast. Vi drogs inte med bortförklaringar som ”att vi bara ska skicka det där mailet” eller ”vi ska bara göra klart uppgiften som vi höll på med”.

När ringsignalen hade ringt så var det dags för rast! På en sekund så hade vi släppt allt vi höll på med och vi rörde på oss. Vi hoppade hage, spelade kula, gungande eller spelade fotboll. Oftast så stod vi upp eller var aktiva, vi fick inte sitta kvar i kapprummet. Vi fick ny energi innan det var dags att ta sig ann arbetsuppgifterna igen. Är det så på er arbetsplats idag också? Då vill vi gärna veta mer ifrån er.

Vi byter ofta en sittande miljö till en annan.

Om vi alla hade fortsatt med denna pedagogiska och framgångsrika metod för produktivitet och inlärning så hade artikeln inte behövt att skrivas. Istället för att röra på oss så låter vi kaffebryggaren vara den som går varm på vårt kontor. Vi byter ofta en sittande miljö till en annan. Ibland fortsätter vi prata arbete. Om just det som vi för en stund skulle behöva kopplas bort ifrån.

I Brunkefloprojektet (https://www.idrottsforskning.se/daglig-skolidrott-gav-okad-fysisk-aktivitet-senare-i-livet/ ) skapades en ökad medvetenhet genom att främja daglig aktivitet i högre utsträckning. Det positiva i projektet var att det var barn i alla socioekonomiska klasser och som gör att resultatet gav ett bredd underlag. Vi vet sedan tidigare att familjer med högre socioekonomi är överrepresenterade inom föreningsidrott (referens 15 i länken längst ner). Syftet med projektet var inte att skapa elitidrottare utan att förbättra hälsan i den unga befolkningen.

Personerna spenderade även 4 timmar mindre per vecka på stillasittande aktiviteter.

Projektet kom fram till att personer som främjades med aktivitet dagligen spenderade 3 timmar mer per vecka på fysisk aktivitet tre år efter projektet. Personerna spenderade även 4 timmar mindre per vecka på stillasittande aktiviteter.

Om vi ökar förståelsen för rörelse och även ger möjlighet för det under arbetsdagen, då får ni inte bara mer hälsosamma medarbetare, utan ni får mer aktiva medarbetare som inte sitter hela dagen.

Frågor som ni behöver ställa er

  • Vilka vill ni attrahera på arbetsmarknaden till att arbeta hos oss er i framtiden?
  • Mäter ni produktivitet och sjukfrånvaro som viktiga nyckeltal?
  • Hur kan ledningen föregå med gott exempel för att främja aktivitet?

Några tips

  • Skapa olika aktiva pausytor där kollegorna inte kan sitta ner med ryggstöd, där också er kaffemaskin kan stå.
  • Anordna teamaktiviter i nya små grupper så att alla känner sig inkluderande och även lär känna andra människor från olika avdelningar.
  • Involvera medarbetarna genom att ge kunskap om aktivitet och diskutera i smågrupper för att få fram kollegornas förslag på lösningar.

Länk till forskningen

I länken får ni information om Brunkefloprojektet i sin helhet som vi refererar till i vårt inlägg. Ett projekt där idrott utökades i den schemalagda skolidrotten för att under en längre tid se vilka effekter det fick för barnen som var med i projektet. Projektet utgångspunkt var att öka förståelsen om träningens positiva effekter och för att främja hälsa i tidig ålder.

Relaterade inlägg

Laddar inlägg