Därför tillhör intranätet det förflutna

Reflektioner kring intranätets död och vad det innebär för beställare och leverantörer.

Spara

Behöver du ett intranät?

Trigger Warning: Den här texten kan innehålla uttryck och åsikter som kan uppfattas som stötande för intranätsentusiaster.

Okej, så du tror att ni behöver ett intranät. Det kanske kommer som ett diktat uppifrån, eller så har du själv dragit slutsatsen att ert företag behöver ett intranät. Du börjar sålunda leta efter leverantörer av just intranät, finner ett antal och börjar titta på alternativen.
Om du har tur säger någon av dem nej. Nej, ni behöver inget intranät, så säger de.
De säger det inte för sin egen skull, utan för er skull. Okej, pyttelitet för sin egen skull också, men mest för er skull.

Låt oss förklara
Förr – och då menar vi fram tills för bara ett par år sedan – byggde vi intranät i stora mängder. Det gjorde vi eftersom de flesta organisationer har behov av någon typ av lösning för internkommunikation, nyhetsspridning, samarbete och så vidare. Det brukade gå till ungefär så här:
Tillsammans med kunden satte vi först behov och krav för det nya intranätet – en startsida, eventuellt med lite anpassningar för att kunna se ”min vardag”; en nyhetsmodul; gemensam kalender; avdelningsytor och så vidare. När vi hade bilden klar för oss åkte vi hem och byggde, vilket i praktiken innebar att vi skrev kod.

Sedan dröjde det inte länge innan behoven växte: man kom kanske på att styrelsen också behöver en egen yta för att kunna se och spara dokument, och så vidare. För vår del innebar det en återgång till ritbordet och ”snickarboden”. Det blev tidskrävande och för kunden inte speciellt kostnadseffektivt.

Som en följd av detta skapade vi ofta tungrodda lösningar som användes för envägskommunikation och som krävde så stora förändringar i arbetssätt att motståndet från användarna inte lät vänta på sig. Vi försökte förenkla det hela genom att bygga ”självservice” för att skapa nya samarbetsytor, men det blev oftast bara symptomlindrande behandling snarare än ett botemedel.

Begynnelsen till intranätets död

Men så kom förändringen. När Microsofts VD Satya Nadella 2016 myntade företagets nya mission – empower every person and every organization on the planet to achieve more – var det visserligen kanske ingen som förstod att intranätets dagar var räknade. Men bakom orden dolde sig ett antal fokusområden inom molntjänster som gradvis skulle göra det klassiska intranätet omodernt. För snart därpå föddes Microsoft Teams och det är i och med detta som vi kan konstatera att samarbete inom organisationer nu handlar om ömsesidighet, enkelhet och användarens autonomi. Teams är en kraftfull plattform för samarbete, kommunikation och dokumenthantering. I kombination med funktioner som OneNote, Planner och funktioner för chatt, videomöten och konferenser finns en heltäckande plattform som kommer att göra intranätet överflödigt.

Slutet på envägskommunikation

Makten, med andra ord, har lagts i användarens händer. Med detta sagt finns det givetvis fortsättningsvis utmaningar, inte minst kring arbetssätt kopplat till den moderna samarbetsplattformen. När tekniken och funktionerna finns på plats har egentligen bara grundförutsättningarna för förändring säkerställts. Att ändra beteenden och sätt att arbeta när det gäller bland annat kommunikation, dokumenthantering, planering och samarbete kan vara en utmaning. Det är där vi som leverantör idag kan och bör lägga vårt fokus - på att inspirera, stötta och hjälpa organisationer att hitta smartare arbetssätt och på så vis skapa tid till det som är viktigt. De standardiserade men flexibla funktioner som finns inom Microsoft 365 gör att man inte behöver uppfinna hjulet på nytt. Det innebär att konsultkostnaderna minskar och att man nu kan lägga krutet på arbetssätt som utnyttjar kraften i den nya tekniken till fullo.

Sammanfattningsvis: vi menar att intranätet - i den traditionella bemärkelsen - är dött, och har ersatts av den moderna samarbetsplattformen som utgår från Microsoft Teams. I och med ökat medarbetarengagemang säger vi farväl till envägskommunikation och konstaterar att inte bara makten har lagts i användarens händer, utan även initiativförmågan.

Relaterade inlägg

Laddar inlägg