Vinnande ledarskap - Vad kan arbetslivet lära av överpresterande idrottsklubbar?

Sverigeeliten i en omfattande studie

Under 2012 och 2013 var jag med i en omfattande studie kring vad som utmärker framgångsrika elitidrottsklubbar inom fotboll, ishockey, handboll och basket på både herr- och damsidan.

Nio lag som i genomsnitt spelat 24 år i den högsta serien och under dessa säsonger tagit 40 SM-guld valdes ut. I skrivande stund i början av 2021 har dessa sviter vuxit till 33 år och antalet bärgade SM-guld uppgår till 58 stycken.

Lagen har varit topp fyra i över 60 % av säsongerna och i 90 % topp sju. Av de nio lagen är nu fyra regerande mästare och fyra är topp fyra i sina serier 2020. Även om ett av de medverkande lagen (IFK Göteborg) för närvarande inte är ett topplag råder det ingen tvekan om att dessa lag som en grupp under en lång följd av år haft de sportsliga, ekonomiska och organisatoriska förmågorna att hålla sig i den absoluta Sverigeeliten.

Vinnande ledarskap

En del av de identifierade framgångsfaktorerna i "Vinnande ledarskap" återfinns i annan litteratur om verksamhetsutveckling och högpresterande organisationer men det finns många unika resultat i Vinnande ledarskap. Ett exempel på detta är vinnaranda som handlar om att försaka kortsiktiga och egoistiska behov för en gemensam strävan efter framgång, ett öppet klimat för nytillkomna spelare, en hjälpsam anda med gemenskap som grundbult, att det får göra ont både på träning och match och en kontinuerlig strävan efter att bli bättre som spelare och som lag.

Hur vanligt är det med en sådan anda i det övriga arbetslivet? Inte särskilt vanligt tyvärr, tvärtom kan andan motverka goda prestationer till följd av avundsjuka, revirbevakning, skitprat och ögontjäneri.

Fokus på att utveckla

Fokus och flyt handlar om att genom full koncentration och tillförsikt om sin egen och lagets förmåga kunna prestera på topp. Störande moment minimeras, bakslag i form av insläppta mål påverkar inte tron på den egna förmågan att vinna matchen ifråga. Ibland kan ett sådant tillstånd av fokus och flyt prägla ett helt slutspel eller turnering och leda till högst sensationella framgångar och inte sällan går det att återskapa denna anda vid flera tillfällen såsom när det svenska handbollslandslaget tog 13 medaljer i rad i OS, VM och EM.

Det går också att bli inspirerad av idrottsklubbarnas fokus på att utveckla tydliga spelidéer, hur det egna laget skall fungera i matcher och hur det går att växla spel mellan anfall och försvar och att hantera underlägen och överlägen. Tydliga och inövade spelidéer gör laget mer samspelt, att det går att spela i ett högt tempo och med precision men också att snabbt växla spel. På många arbetsplatser är rutiner otydliga, samspelet outvecklat och förmågan att göra anpassningar utifrån olika situationer låg. Det behövs mer träning och utveckling och att inte låta sig nöjas med det som fungerar hyggligt utan att det finns en kontinuerlig strävan efter utveckling och förbättring.

10 samverkande förmågor

En del av utkomsten av studien är de 10 samverkande förmågorna. Det handlar om välutvecklade faciliteter, om att bygga starka lag, att implementera en tydlig och effektiv spelidé, att skapa en vinnaranda och att sträva efter fokus och flyt, det tillstånd när laget spelar på toppen av sin förmåga och allt går som en dans. Vidare handlar det om att ha välutvecklade omvärldsrelationer med fans, media, sponsorer med flera, en stark ekonomi, organisatoriska strukturer, talangutveckling och scouting och ett gott ledarskap som genomsyrar klubben.

Ensam är inte stark

En faktor som vi har identifierat är ledarskap och medarbetarskap. I många av föreningarna finns det en framträdande ledarpersonlighet, i flera fall med spelarbakgrund i föreningen och som är något av kulturbärare. Runt denne ledare finns det ett ledarteam och tränarteam. Just teamorganisering har vi funnit som viktig för att motverka sårbarhet och för att få till kontinuerliga förbättringar av verksamheten. Ensam är inte stark när kraven är så höga som de är. Även om omsättningen av spelare är rätt hög i de studerande föreningarna så är man mån om att behålla en kärngrupp av spelare som får en nyckelroll att slussa in nya spelare och att vara tränarnas förlängda arm ut i. Det finns tydliga paralleller till arbetslivet i stort när det gäller att undvika bristande kontinuitet till följd av täta personalbyten.

Lagfaktorer

1. Faciliteter
2. Lagbygge
3. Spelfilosofi
4. Vinnaranda
5. Fokus och flyt

Organisatoriska faktorer

1. Omvärldsrelationer
2. Ekonomiska resurser
3. Organisatoriska processer och strukturer
4. Talangutveckling och scouting
5. Ledarskap och medarbetarskap

Mycket att lära sig från idrotten

Det är min övertygelse att det övriga arbetslivet har mycket att lära av dessa mycket framgångsrika klubbar och lag. Det svenska arbetslivet kan bli mycket bättre än vad det är idag och kan med inspiration från idrottsklubbar leda till en bättre välfärd, en högre arbetstillfredsställelse och ett större välstånd.

Resultatet av studien kan du läsa mer om i boken Vinnande ledarskap (Oudhuis & Tengblad, 2019 Volante förlag). Du kan också fördjupa dig i modellen kring de 10 samverkande förmågorna.
Utöver genomgången av denna modell ingår en analys av det svenska handbollsundret under 1990-talet och dessutom ger tre framgångsrika klubbledare sin syn på vad som ger framgång inom elitidrottsklubbar, varav en är Håkan Mild. Ett kapitel fördjupar också frågan vad det övriga arbetslivet kan lära av dessa idrottsklubbar.

Vinnande ledarskap kan du läsa mer om i boken " Vinnande ledarskap- Att organisera för topprestation inom Idrottsklubbar" - länk Läs mer här