Feministisk arkitektur, bygg en inkluderande, tillgänglig och säker arbetsmiljö

Feministisk arkitektur, vad betyder det?

Egentligen finns inte uttrycket feministisk arkitektur eller i vart fall är det inte fastslaget hur vi som arkitekter kan/bör implementera detta i gestaltningen vare sig det handlar om att rita nya bostäder, skolor, kontor, köpcentrum eller miljöer i staden. Inom stadsplanering har man på senare år gjort studier och projekt med hänsyn till ett feministiskt perspektiv. Men vad innebär ett sådant perspektiv - det förenklade svaret är inkludering och saknar värderingar utifrån kön, roll och etnicitet.

Det offentliga rummet och kontoret

I ett feministiskt planerat offentligt rum utgår man inte sällan från säkerhetsperspektivet. Vid planering försöker man säkerställa att parken, området mellan husen eller lekplatsen är öppen, trygg och väl upplyst. Men man tittar också på aspekten att fler kan använda platsen genom att utgå från den enskilde individen och dess olika behov och individuella sociala preferenser. Man vill skapa en miljö som inkluderar alla.

Feministisk planering- ord som bör beaktas noga

• Trygghet
• Mångfald
• Social hållbarhet
• Inkluderande
• Jämställdhet

Ett feministiskt planerat kontor

Allt detta kan absolut överföras i arbetet med planeringen av kontorsmiljöer. Arkitektens arbete utgår från en behovsanalys, men genom att använda det feministiska perspektivet behövs även andra aspekter tas hänsyn till. Genom att sammanlikna kontorslokalen med ett stadsrum med gator, torg och öppna/slutna platser fullt tillgängliga, säkra och inkluderande skapas också nya aspekter.
En feministiskt planerad kontorslokal handlar om att användaren känner att lokalerna är anpassade efter de behov som finns på ett individuellt plan och ger användaren social rättvisa, mångfald, inkludering, trygghet och jämställdhet i lokalerna.
Det är ett långsiktigt och varaktigt hänsynstagande till användarens behov eller ”allas rätt till rummet”. Detta ger oss en miljö utifrån upplevda mjuka värden istället för faktiskt mätbara.

Trygghet på arbetsplatsen

Trygghet betyder olika saker för olika individer. En stor öppen yta, en lång korridor, dolda utrymmen är exempel som individuellt kan ses mer eller mindre otrygga.
För att minska otryggheten i de oändliga korridorerna kan man bryta ner rummet med snedställda väggar som visuellt minskar rummet eller dela stora öppna ytor till mindre sektioner Genom att se till att planlösningen utformas så att fri sikt bildas inom mindre områden i lokalen skapas översikt men också trygghet.
Glasade dörrar till utrymmen som har en inbyggd riskfaktor såsom garage och trapphus, så att man ser vem som uppehåller sig på andra sidan är ett annat exempel. Ljussättning som aldrig helt släcks ner eller som inte bildar ett ljushav av närmast strålkastarlik upplevelse är andra saker som också bör tas hänsyn till.
Ytterligare är det viktigt att planlösningen av lokalen är så enkel och lättfattlig att man rent instinktivt förstår var man ska gå.
Med små medel kan man förändra den konventionellt planerade lokalen utan att ta bort funktionerna samtidigt som man ökar tryggheten för alla.
Ökas känslan av säkerhet så ökar också användningsfrekvensen av funktionerna. Med ökad säkerhet kan fler använda rummen och husets funktioner oavsett preferenser.

Mångfald och social rättvisa

Genom att ge rummen egna karaktärer/identiteter samt att möbleringen är flexibel ökar användarmöjligheterna i rummen. Viktigt är att det finns rum för olika sinnesstämningar och användningsområden men gemensamt är att dessa bör vara inkluderande i inredning och flexibla i sin funktion. Att inte sätta någon medarbetare i särställning vare sig det handlar om yrkesstatus eller behovsanpassning medför att rummen blir mer tillåtande och inbjudande för alla. Det som är ens behov kan även vara en annans men med olika utgångspunkter. Därför är flexibiliteten oerhört viktig i rummets planering och inredning.
Kontoret ska ge möjligheter till integration genom olika typer av mötesplatser där användarna kan mötas spontant, interagera och bryta utanförskap och ensamhet samt öka upplevd trygghet. Men det måste också finnas tillgängliga ytor för att kunna vara sig själv, dra sig undan och fylla på energi.
I ett kontor med naturliga mötesplatser i ytor som känns trygga, överskådliga och inte störande kan fler människor söka sig till dessa och därmed öka integrationen inom kontoret.

Funktionsrätt och jämställdhet

Vi behöver börja tala om funktionsrätt istället för funktionshinder och behovsanpassning. Det faktum att lösningar gjorda för personer med rörelsehinder fungera lika bra för en person utan.
Man bör därför utgå från rätten till en plats, till ett rum eller till en yta.
Som exempel kan ges omkring nivåskillnader inom kontoret. Normal planering skulle då vara att bygga en ramp för funktionshindrade och en trappa för de som är rörliga. Men vad händer om man tänker tvärtom? Är det inte bättre om rampen ses som den primära eller den enda kommunikationsytan? Rampen kan dessutom tillföra nya rum i rummet med nya användningsområden.
Genom att planera lokalen med många mindre rum skapas fler möjligheter till privat sfär – en självklarhet för arbete som kräver full koncentration delar av dagen. Rum för tysthet, koncentration eller bara självvald ensamhet.
De öppna större ytorna görs mindre och mer intima genom en flexibel möblering som tillåts att slutas till eller öppnas upp vid behov så att fler ska våga ta dessa i besittning.
Om planlösningen också är skapad efter ett naturligt rörelsemönster i lokalen där kommunikationsytor saknar hinder säkerställer man en fri rörelse.
En omsorg i valet av material verkar för ett gott inomhusklimat som minimera risker för allergier.
Kontoret ska utöver att utgöra en upplevd säker plats, erbjuda möjligheter till integration genom olika typer av mötesplatser där användarna kan mötas spontant, interagera och bryta utanförskap och ensamhet samt öka upplevd trygghet.

Utöver ovan kan man ta detta genom fler nivåer. Genom rätt teknisk utrustning som är tillgänglig, lättmanövrerad och självinstruerande kan fler använda sig utav dessa.
Genom att skapa ytor där ventilation och belysning går att variera efter behov, sinnesstämning och funktion skapas ytterligare flexibilitet och användarvänlighet.
Exempel kan göras många men det viktiga är att om det finns ett omsorgsfullt hänsynstagande vid utformningen av ett kontor. Skapas möjligheter att forma en arbetsplats så att det blir tillgänglig för alla kommer vi också kunna påvisa att användningen av rummen blir större och att integration och välbefinnande ökas på arbetsplatsen. För om människor känner sig säkra, inkluderade och lyssnade till ökar också glädjen och önskan att vara delaktig.
Detta måste väl ändå vara det som vi ytterst önskar oss – en arbetsplats för alla.

• Vid planering tänk in alla typer av behov
• Prata inte anpassning utan funktionsrätt
• Dynamisk planlösning hellre än statisk
• Variation av rum och funktioner
• Tänk överskådlighet - men inte öppna hav och ändlösa korridorer