Insatser för ökad fysisk aktivitet vid kontorsarbete

Teknisk utveckling i det moderna livet har skapat stora förändringar i våra samhällen och vårt arbetsliv, och en växande mängd forskning har identifierat stillasittande beteende som en oberoende riskfaktor för livsstilssjukdomar som diabets typ 2, hjärt- och kärlsjukdomar.

Spara

Främja hälsa genom att gå eller stå

Viktoria Wahlström har i sin avhandling studerat om det går att både förbättra hälsan genom att stå eller gå lite mer under arbetsdagen.
I avhandlingen ingår två longitudinella studier bland kontorsarbetare. En 13-månaders randomiserad kontrollerad studie, där interventionsgruppen fick ett gåband installerat vid sitt skrivbord. Deltagarna ombads stegra gång-tiden successivt för att sedan använda gåbandet minst en timme per dag. Kontrollgruppen fick jobba på som vanligt. Vid studiens start fick båda grupperna ett hälsosamtal med råd om kost och motion.

Gruppen med gåband

Studien pågick under ett års tid, och vid sista uppföljningen gick gruppen med gåband i genomsnitt 18 minuter mer per dag än kollegorna i kontrollgruppen. Samtidigt visade det sig att de hade minskat sin medel- och högintensiva fysiska aktivitet på fritiden. Studien visade inte några positiva effekter för kroppsmått, blodsocker eller blodfetter.
– Det kan ha berott på att de samtidigt som de ökade den lågintensiva aktiviteten på jobbet minskade den mer högintensiva fysiska aktiviteten på fritiden. Detta visar på hur viktigt det är att tänka på helheten när man som arbetsgivare vill få medarbetarna att röra på sig mer, och hitta sätt att uppmuntra medarbetarna att vara fysisk aktiva både på jobbet och på fritiden.

Hälsofrämjande program och fysisk aktivitet i olika kontorstyper

I avhandlingen ingår också en studie av en organisation som skulle flytta från kontorslokaler med fasta platser och egna rum. En grupp skulle flytta till nya kontor med egna rum, och en grupp till ett aktivitetsbaserat kontor utan fasta arbetsplatser. I båda grupperna genomfördes ett hälsofrämjande program där medarbetarna uppmuntrades att sitta mindre och röra sig mer, både på jobbet och på fritiden.
Då tanken är att man, beroende av arbetsuppgift, i ett aktivitetsbaserat kontor ska växla mellan olika miljöer, så skulle det teoretiskt kunna leda till ökad fysisk aktivitet, med mer tid i gående och fler avbrott från sittande.

Vad visar resultaten?

Gruppen som flyttade till aktivitetsbaserat kontor ökade sin tid i gående på jobbet med åtta minuter per arbetsdag efter flytten.
– Men vi såg inga förändringar i hur ofta den här kontorsgruppens bröt upp sitt sittande, och växlade mellan sittande och stående. I intervjuer beskriver medarbetarna att de inte såg något incitament till att byta arbetsplats under dagen utan rörde sig som tidigare – t.ex när de skulle gå till ett möte eller fikarast, säger Viktoria Wahlström.

I båda studierna stod deltagarna upp ungefär 40 procent av tiden på jobbet. Det är betydligt mer än tidigare studier har visat.
- Det faktum att tiden i sittande låg stabilt runt 50% och stående runt 40%, trots att vi uppmuntrade dem till att stå mer, tyder kanske på att det finns gräns för hur mycket man kan minska sittandet hos kontorsarbetare. Kanske är våra resultat just ett tecken på att vi mår bra av variation, säger Viktoria Wahlström.
Vi såg också att de organisationen som genomförde en kontorsflytt hade en hälsofrämjande kultur, inte minst med uppmuntran av fysisk aktivitet på olika sätt. Man hade också sedan länge erbjudit höj- och sänkbara bord, och uppmuntrat till variation mellan sittande och stående.

Effekter på hälsan

Studier har visat att de som har en sämre metabol hälsa, t.ex. personer med insulinresistens eller diabetes typ 2, verkar få större momentana effekter av att bryta upp sitt sittande med aktiva pauser. Den rekommenderade dosen för vuxna är att vi ska vara fysiskt aktiva på medel- eller högintensiv nivå minst 150 minuter i veckan. I båda studierna i min avhandling var deltagarna i genomsnitt aktiva över 300 minuter per vecka redan vid studiernas start.

Det kan också vara en förklaring till varför vi inte ser några tydliga effekter på hälsan, då de som är minst aktiva är de som har störst hälsovinst av att öka aktivitetsnivån.

Nya stora studier (meta-analyser) har visat att fysisk aktivitet är en skyddande faktor mot riskerna för långvarigt stillasittande. I en studie av Ekelund m.fl. såg man t.ex. att risken för förtidig död av mycket sittande tid minskade med mängden aktivitet i medel- och högintensiv, och bland personer som var aktiva 60-70 minuter om dagen sågs ingen ökad risk av att sitta mycket. Även mer lågintensiva aktiviteter är positivt för hälsan, men högintensiva aktivitet har starkare gynnsamma effekter. Det innebär alltså att stillasittande inte är en helt oberoende riskfaktor utan risken modifieras av den fysiska aktivitetsnivån.
- I praktiken innebär detta att man som arbetsgivare bör uppmuntra sina medarbetare att både motionera och försöka få in mer lågintensiv vardagsrörelse på arbetet och fritiden, t.ex att ta lunchpromenader, använda trappan och variera mellan att stå och sitta. De som är minst aktiva kommer att ha störst nytta av att öka sin aktivitet, oavsett intensitetsnivå, säger Viktoria Wahlström.

Ladda ner avhandlingen och läs mer

Ladda ner avhandlingen med en pdf eller gå in på min avhandling och läs Länk till min avhandling:
http://umu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1366209&dswid=6041
Läs avhandlingen

Relaterade inlägg

Laddar inlägg