Vi bär alla skygglappar

Det är dumt att bära tunga väskor

Det händer, till exempel, att jag som ergonom träffar stora biffiga killar i bevakningsbranschen som jobbar med värdetransporter. De hanterar ofta stora, tunga väskor. De här väskorna vill de gärna bära på – istället för att dra med hjul. Varför? Who knows. Vi kanske kan summera det som en missriktad syn på vad manlighet är.

Min poäng är att: ur ren ergonomisynpunkt så vore det mycket smartare att dra väskan på hjul istället för att bära den för hand. Det här är ett kulturellt beteende som skapar ett arbetsmiljöproblem. Det är dumt att bära tunga väskor men om tonen på arbetsplatsen är att man ska bära väskorna istället för att dra dem så kommer det sätta sin prägel på hela arbetsplatsen. Även på de som kanske hellre hade dragit väskorna på hjul men som inte vågar av rädsla för att bli mobbad i gruppen.

Stress är ergonomins värsta fiende

I andra yrken kan man märka av en väldigt utpräglad känsla av stress. Det kan vara en yttre stress där tempot är högt och arbetet måste gå fort, men det kan också vara en inre stress när man känner sig otillräcklig. Problemet med ett tillstånd som stress är att det sätter en väldigt tydlig prägel på ergonomin.

Jag brukar säga att stress är ergonomins värsta fiende. Bland det mest tråkiga jag vet är att lära ut korrekt lyftteknik till folk. Det är inte för att lyftteknik är tråkigt i sig utan för att de flesta människor redan vet hur man lyfter en låda. Det är inte så svårt. Det handlar om djupa andetag och böjda knän.

Testa att be valfri människa i din omgivning att demonstrera ett marklyft (det behövs ingen vikt, ni kan mima det). Jag kan garantera att det kommer se helt okey ut.

Ett korrekt lyft görs genom att:

1. Andas in och spänna magen.
2. Böja vid knä och höfter och hålla ryggen rak.

INGEN kommer istället att göra såhär:

1. Andas ut och släpp ut magen.
2. Håll knä och höfter helt raka och böj bara ländryggen.
3. (kryp ihop på golvet av smärta)

När vi stressar börjar vi runda hörn

Eller hur? Så gör man ju inte. Men det är precis den sortens lyft jag kan se på arbetsplatser. Men varför är det så? Det handlar oftast om stress. Det första som händer när vi stressar är att vi börjar runda hörn. Ta genvägar. Vi lyfter inte säkert, vi ställer inte in stolen i styrhytten. Vi justerar inte det höj- och sänkbara bordet. Det här är något vi gör konsekvent. Det här att tumma på oss själva när stressen ökar.

”Ska jag göra som man ska eller ska jag göra som jag brukar?”

Ofta, när jag ber människor visa mig hur de brukar göra ett arbetsmoment, får jag frågan: ”Ska jag göra som man ska eller ska jag göra som jag brukar?”. ”Är det stor skillnad?” brukar jag kontra. För om det är det, då har vi mycket att prata om.

Kultur är viktigt. Vi har alla olika slags skygglappar. Vi gör saker utan att tänka närmare på varför. Det är bara så man gör. Ofta kräver det att det kommer någon utifrån som pekar på de här skygglapparna. Men det absolut bästa är någon inifrån gör det.

Det kanske är du som ska göra det?

Ta en funderare kring ditt jobb. Hur är stressnivån? Hur är stämningen? Jag tror att det bästa man kan göra är att backa ett steg. Titta nyktert på sin arbetsplats och fundera.

Ställ dig frågor som:

• Är det såhär vi vill ha det? Och om inte; hur vill vi ha det istället?
• Och vilka beteende behöver vi då förändra för att nå dit?
• För förändring skapar av specifika handlingar, saker vi säger eller gör. Vill du få bort machokulturen på jobbet? Börja med att snacka med alla om varför att rulla väskor på hjul är en bättre idé än att bära dem.

Det är inte lätt. Men det är såhär ett skyddsombud föds. ;)

Författare: Tommy Wilén