Smittsam arbetsmiljö - att välja sin energi

Giacomo Rizzolatti

Spegelneuronen upptäcktes av en slump på 90-talet när Giacomo Rizzolatti och hans forskarkollegor vid universitetet i Parma, Italien, skulle mäta neuroner specialiserade på handrörelser, men upptäckte istället att apans mätutrustning reagerade även på forskarens rörelser då forskaren sträckte sig efter en banan.

En person som iakttar en annan person göra något (hoppa, sträcka ut tungan etc.) får alltså en aktivering i samma motoriska område i hjärnan även om den iakttagande personen inte själv utför handlingen. När spegelneuronen först upptäcktes trodde man att den mest handlade om motoriska rörelser, men man tror nu att spegelneuronen uppkom för att vi ska förstå varandras beteenden och känslor. Att vi ska förstå varför en annan människa gör som den gör och därigenom kunna empatisera med varandra.

Vi är varandras arbetsmiljö

Så, om våra hjärnor påverkas av andras beteenden och känslor betyder det i allra högsta grad att vi påverkas av hur andra beter sig runt oss. Har du lagt märke till hur ditt eget humör påverkas av dina kollegor?

T.ex. kollegan som nästan alltid muttrar över sina e-mail och kunder. Eller kollegan som hamrar på tangenterna och i princip springer i korridoren p.g.a. stress. Spegelneuronen gör att vi uppfattar andras känslor (irritation, stress…) som omedelbart speglas i oss och därför kan vi ”smittas” av arbetskamraternas sinnesstämningar.

Om vi inte är uppmärksamma lägger vi inte märke till att det egentligen är den andres känslor, utan fortsätter vår dag i den andres sinnesstämning.

Kan vi undvika att låta oss smittas av känslor?

Smittas av andras känslor gör vi hur som helst, men genom att träna varje dag på att lägga märke till våra kroppsliga förnimmelser, våra känslor och tankar, kan vi lättare urskilja vad som är våra, respektive våra kollegors reaktioner. När vi lagt märke till att en annan persons känsla planterat sig i oss kan vi lättare välja vad vi ska göra med den.

Kanske har du hört talas om lågaffektivt bemötande. En metod där man bemöter en människa i hög affekt med en egen lågaffektiv sinnesstämning och på så sätt inte trappar upp t.ex. ilskan en konflikt?

För att kunna agera lågaffektivt gäller det att först lägga märke till att du har smittats av en känsla (t.ex. ilska), därefter lägga märke till impulsen du får av känslan (kanske säga något elakt), sedan hindra din impuls till handling och till sist ersätta den handlingen med en annan - som inte trissar upp stämningen (säga något sakligt eller lugnande).

Attack vs. balett – om att välja energi

Sättet du gör saker på påverkas av om du tycker om det du gör, om du känner dig stressad eller om du gör något du tycker väldigt illa om. Tänk på hur du förhåller dig till att dammsuga till exempel. Vissa dansar fram med dammsugaren som om de dansade balett, andra dammsuger som om de behövde attackera dammråttorna på största och blodigaste allvar.

Oavsett vilket sätt vi dammsuger på tar det ungefär lika lång tid, men beroende på vilket förhållningssätt vi väljer drar det olika mycket energi från oss och även från vår omgivning.

Jobbar du i balett- eller attackläge? Hur påverkas du av det?
Och hur påverkas du av dina medarbetares ”attack-aktiviteter”?

Tips för att lägga märke till om du attack-jobbar

1. stanna upp
2. känn in kropp, tankar och känslor (ta hjälp av youtube-klippet om du vill)
3. fundera på om du kan utföra uppgiften på ett lugnare, mer energieffektivt sätt

Läs mer om spegelneuroner: Spegelneuroner och empati

Författare: Thorunn Widö