Bemöt rätt och stärk hjärnan

Relationer som en resurs

I skolans värld är relationerna i det närmaste oräkneliga. Det är relationer med elever, vårdnadshavare, kollegor, skolledning, stödteam och så vidare. Goda relationer skapas genom hur vi bemöter varandra. Ett bra bemötande skapar trygghet och stärker hjärnan.

Anknytning nämns ofta när det gäller relation mellan barn och vårdnadshavare. Men i alla relationer har vi där och då möjlighet att skapa en trygg anknytning. En trygg anknytning påverkar hjärnans layout och funktioner. Och allt börjar och slutar med bemötandet.

Vad händer i hjärnan?

Vilka specifika hjärnfunktioner är aktiva när trygg anknytning finns? Interpersonell Neurobiologi med bland annat Daniel Siegel ( Hjärnstorm 2016, The developing mind 2015) som förgrundsperson har fokus på forskning som ser på sambandet mellan trygg anknytning, mind och hjärnans funktion.

En stor del av hjärnans funktioner påverkas av anknytning, huruvida den är trygg eller otrygg påverkar en bredd av system och funktioner. Även om anknytningen främst är till vårdnadshavare kan vi i varje relation och möte ge näring till hjärnan att växa sig starkare. Här har vi stora möjligheter att påverkar hjärnan i en positiv riktning för varje trygg relation vi skapar.

• Trygg anknytning ökar tätheten och kopplingarna i corpus callosum som förbinder höger och vänster hemisfär. Vid otrygg anknytning och stress minskar tätheten. En starkare förbindelse mellan vänster och höger hjärnhalva ger en stärkt mer integrerad hjärna. Det blir bättre balans mellan känsla och logik.
• Andelen oxytocinreceptorer i bland annat hippocampus ökar om man får motta omsorg och beröring. Hippocampus har många funktioner, förutom minnesinlagring har den en central roll i att kunna bromsa stresspåslaget i kroppen. Med fler receptorer för oxytocin blir bromsen mer effektiv. Trygg anknytning ger en starkare stress-broms.
• Amygdalan – basen i känslo- och rädslosystemet – är mer lättaktiverad vid otrygg anknytning, speciellt på höger sida som är mer fokuserad på negativa känslor.
• Ett centralt område som stärks vid trygg anknytning är prefrontala cortex. Det bromsar stresspåslag, gör så att vi kan skilja på rädsla som kommer från nu och då, ökar vår medkänsla och responsflexibilitet som är en viktig del i vår emotionella och sociala kompetens.

De fem S:en

Enligt professor Daniel Siegel handlar trygg ankytning om de fem S:en: Seen, Soothed, Safe, Synchrony och Secure. De fyra första ligger till grund för att barnet ska känna sig Secure – är basen för det femte S:et Secure – trygghet.

Seen – att få den andre att känna sig sedd

Här är ett närvarande sinne a och o. Att lyssna in på ett icke-värderande och icke dömande sätt. Att observera och acceptera det som sägs fullt ut. Du behöver inte hålla med men du ger uttryck för att personens upplevelse är giltig på riktigt. Det är först när vi sätter ord på våra känslor och blir tagna på allvar vi kan släppa känslorna och mentalisera över dem.

Safe – skapa trygghet

För att skapa trygghet för den du möter behöver du ha koll på de signaler du sänder ut.

1. Mikrorörelser: vårt ansiktes små, fina muskler, speciellt runt ögonen, samspelar med omgivningen. Dessa mikrorörelser står i finjusterat samspel med kroppens reaktioner på säkerhet kontra fara.
2. Makrorörelser: dessa rörelser tolkar vi som säkerhet och välvillighet, och uteblir de kommer vi att uppleva osäkerhet.

• Leenden – som är genuina och som syns runt ögonen
• Gester – med öppna handrörelser, med visade handflator (hastiga rörelser, pekande eller knutna händer ger motsatt effekt)
• Lutning – återkommande mot varandra
• ”Nickanden” som tecken på ja till att vi förstår – med eller utan ord
• Röstläge – med intoning och tydlig satsmelodi

Professor Barbara Fredricksons forskning om positiv psykologi, visar att vid frånvaro av dessa tecken kommer vi, inte bara ha lättare att gå till försvar utan även att bli mindre kreativa, få avsmalnad kognition och öka vår fördomsfullhet.

Sooth – att lugna

Vi kodar in tålighet för våra känslor i sam-reglering med andra. Detta sker genom att den vi möts av bibehåller aktiviteten i sitt sociala engagemangssystem tillsammans med oss, lär oss att även om känslan är svår så kan vi vara två i den – jag kan tålas av en annan, därför kan jag tåla mig själv. Vi blir inte lämnade i känslan.

Synchrony – synkronisera sin kommunikation

Synkronisering handlar om att kommunicera utifrån den andres sätt att uttrycka sig. Det handlar om att spegla den andra. Att vara i samklang.
Och nu blir det riktigt spännande om man är intresserad av inlärning: graden av synkning mellan hjärnorna verkar ha en mycket stark koppling till hur mycket av det berättade materialet man minns i efterskott. Ett lyssnande med inlevelse och full uppmärksamhet ger en snabbare och mer utspridd synkning mellan de båda hjärnorna, i flera områden både kortikalt och subkortikalt. Graden av synkning korrelerar i sin tur med hur väl lyssnarna efteråt kommer ihåg både faktadetaljer och känslomässigt material från berättelsen efteråt.

Secure – att skapa säkerhet

När vi uppfyllt de fyra första S:en kommer en känsla av säkerhet som ett resultat av det. Det skapar en inre grundtrygghet. Något som vi alla kan bidra till i varje relation. Du kan vara en nyckelperson för att skapa trygga relationer till alla du möter.

Många gånger behöver vi arbeta med oss själva för att lyckas med det. Att känna till mer om sin egen hjärna och hur du samarbetar med den ger en snabbväg till större självinsikt och ökad egen inre trygghet och säkerhet.

Hur gör du?

Av det vi nämnt, vad av detta gör du i de relationer du har? Kan du göra mer av något för att skapa en trygg anknytning i relationen? Även om det är svårare situationer? Här har du oanade möjligheter att stärka hjärnan hos alla du möter. Och i farten gör du personerna både smartare och mer kreativa.

Men hur gör man i riktigt knepiga situationer med mycket upprörda känslor eller när någon går till verbal attack?
Läs mer här!

Författare:
Lena Skogholm

Vinnare av Stora Talarpriset 2021, Topp 100 - Sveriges populäraste föreläsare 2022.
Författare till succéböckerna Bemötandekoden och Livskoden enligt hjärnan.
Läs mer

Illustrationer: FridaRit