5 goda råd vid belysningsplanering i högstadieskola och gymnasium

Skolan är en kombination av olika utrymmen som fyller olika funktioner och användarbehov. Förutom att vara centrum för lärande är skolan nav för socialt samspel, innovation och personlig utveckling under den viktigaste tiden av våra barns uppväxt. Att lysa upp denna miljö kräver mer än allmänljus.

Spara

Ta del av 5 goda råd:

Ljusdesign spelar en viktig roll för att skapa en bra upplevelse för de som arbetar och studerar där.

1. Hållbarhet

Skolor som önskar optimal energieffektivitet förstår alltmer att belysning är avgörande. Effekten av artificiell belysning på en institutions koldioxidavtryck är stor, vilket ger energieffektiva lösningar långsiktiga fördelar. Modern LED-teknik har ersatt traditionell belysning på grund av sin energieffektivitet och längre livslängd. Här sker ett paradigmskifte också i underhåll, man behöver inte längre lägga tid på att byta ljuskällor. Dessutom tar den nya tekniken mindre plats vilket skapar möjligheter för nya tekniska lösningar, som t ex närvarosensorer som förbättrar energibesparing och säkerhet ytterligare. Dessa sensorer upptäcker närvaro eller frånvaro av individer och justerar belysningen därefter, släcker lampor i obemannade områden och aktiverar dem vid behov. Detta skapar ett dynamiskt, energieffektivt system som kan anpassas till verkliga förhållanden. Det går inte längre att enbart se till priset för en enskild belysningsarmatur vid upphandling. Man måste se helheten från produktion, leverans, montering och drift. Det är dessa komponenter som gemensamt ger energieffektivitet och komfort. Vi behöver inte längre ha mycket ljus tänt hela dagarna utan att någon är där.

2. Integration med andra system

Internet of Things (IoT) driver ett ekosystem av sammankopplade tjänster, där belysning är en viktig del som kan kommunicera med andra komponenter för sömlös interaktivitet.
Armaturer kan automatiskt anpassa sig till miljöförhållanden som omgivande temperaturer. Till exempel kan kallare temperaturer utlösa varmare ljustoner, vilket påverkar människors uppfattning om sin miljö. Under varmare förhållanden kan svalare belysning minska behovet av aggressiv luftkonditionering och energianvändning.
Den nya tekniken möjliggör många nya saker som vi inte tänkt på tidigare, det är det som är IoT. När man samlar data till en gemensam kontrollenhet och får överblick över olika system via en enda plattform, kan man öka komforten och lättare identifiera ineffektivitet. En sådan plattform kan övervaka och justera både belysningen och värmesystemen i realtid, vilket ger en omfattande och omedelbar överblick. Anslutningar - som används i Organic Response - förenklar underhållsscheman och kan när de kopplas till data förutsäga när man ska vidta förebyggande åtgärder. Det kan t ex gälla städning av klassrum eller toaletter. Om man vet att ingen varit där behöver man kanske inte gå dit för att städa och tvärtom naturligtivs.

3. Feedback om människor och användning

Skolorna måste hantera resurser effektivt och förstå människors rörelser. Från föreläsningssalar till bibliotek och cafeterier, varje område har sina unika krav på belysning, värme och säkerhet. Datainsamling i realtid blir ett viktigt verktyg för att uppnå denna förståelse. Genom sensorer och IoT-aktiverade enheter kan universitet samla in djupgående information inom olika zoner på skolan, allt från klassrumsbeläggning till biblioteksanvändning och till och med flödet av människor i öppna ytor och vägar.
En högtrafikerad föreläsningssal kan kräva ytterligare resurser för att säkerställa optimal belysning och temperatur för det större antalet brukare. Den data man samlar in hjälper också till med långsiktig planering. Anta att specifika mönster indikerar en ökning av biblioteksanvändningen under vissa perioder. I så fall kan data användas för att planera för extra personal under dessa rusningstider, vilket säkerställer att studenterna har en tryggare studiemiljö.

4. Skräddarsydd användarupplevelse

Målet är att skapa ett flexibelt och exakt belysningssystem som tillgodoser varje områdes behov. Anpassningsbara, programmerbara armaturer möjliggör optimal belysning för specifika användningsområden, såsom stark belysning i laboratorier och mjukare belysning i läsrum. Zonindelning av belysning förbättrar anpassningsförmågan, vilket gör att olika områden inom ett stort utrymme som en multifunktionshall kan ha optimal energibesparing och ändå ge fullgott ljus till alla envar som är där. Denna flexibilitet rymmer olika funktioner, från stark belysning för föreläsningar till svagare inställningar för sociala evenemang. Elever och personal representerar olika åldrar, alla med sina egna visuella behov. Äldre individer behöver ofta större kvantitet ljus för att se bra, medan yngre individer kan vara mer bekväma med lägre ljusnivåer. Detta kan hanteras i ett modernt kontrollsystem.

5. Funktionell mångfald

Komplexiteten i olika ljus-inställningar kräver skräddarsydda belysningslösningar snarare än enhetligt ljusmatta över alltihop. Vi förespråkar ofta en belysningsstrategi med olika scenarier som kombinerar olika typer av belysning beroende på typ av rum, färger, design och möbler samt vertikala accenter för att öka kontraster, i ett enda utrymme för att möta olika behov. Ett klassrum skulle till exempel kunna dra nytta av arbetsbelysning vid arbetsstationer för fokuserat arbete, samtidigt med omgivande allmänbelysning. Accentbelysning kan sedan användas för att markera specifika områden, väggar eller föremål. Med tanke på de snabba framstegen inom smart teknik och energieffektiva lösningar är det avgörande att designa belysningssystem som enkelt kan anpassas för att integrera framtida tekniska uppgraderingar. För att uppnå dessa mål kan det innebära att välja armaturer och styrsystem som följer öppna standarder, vilket möjliggör enklare integration med nästa generations teknik. Att planera för anpassningsförmåga idag innebär att belysningsinfrastrukturen förblir både funktionell och effektiv under de kommande åren.

Konsekvenser av dåliga belysningsval

Olämplig belysning i en skolmiljö påverkar mer än bara estetik eller användbarhet. Det har omedelbara ekonomiska konsekvenser, ökar elräkningar och eskalerande driftskostnader på grund av frekventa underhållsbehov. Dessa frågor är kvantifierbara och påverkar direkt en institutions ekonomiska hälsa. Vårt gemensamma ansvar för vår miljö måste också finnas med starkt i projekten.

Dålig belysning har konsekvenser utöver kostnaden, det påverkar elevernas fokus, informationsbevarande och övergripande prestationer negativt. Frågor som ansträngda ögon och trötthet eller migrän gör det svårt för eleverna att koncentrera sig, vilket leder till en minskning av akademiska prestationer över tid. Rätt belysning är avgörande för optimal kognitiv funktion. Belysning kan också avsevärt påverka fysiologiska processer, framför allt dygnsrytmer. Ljusförhållanden som är felinriktade mot naturliga dygnscykler kan störa sömnmönster. Sömn är en viktig komponent för både mentalt och fysiskt välbefinnande, särskilt för tonårsstudenter som ofta möter höga nivåer av stress och hårda krav. Frågan om tonåringar ska börja skolan tidig morgon behöver också tas på större allvar.
Belysning är inte enbart för att lysa upp ett utrymme, det definierar hur rummet upplevs och används. Genom noggrann planering och välgrundat beslutsfattande kan skolan skapa upplysta miljöer som inte bara är funktionella och ekonomiskt hållbara, utan främjar prestation och hälsa.

Detta inlägg är inlagt av: Kjell Wallin

Relaterade inlägg

Laddar inlägg