Hemarbete, arbetssätt och pandemin - Forskare Stefan Tengblad

Vilka arbetssätt ger bäst resultat och trivsel? Coronapandemin som inneburit hemarbete helt eller delvis har utgjort ett stort experiment vad gäller införande av flexibla arbetsformer.



Spara

Vilka arbetssätt ger bäst resultat och trivsel?

Coronapandemin som inneburit hemarbete helt eller delvis har utgjort ett stort experiment vad gäller införande av flexibla arbetsformer. Av en undersökning som jag har medverkat i tillsammans med Mårten Westberg (EIBA), Petri Kajonius (Lunds universitet) och Sophie Hedestad från undersökningsföretaget Netigate framgår att en stor majoritet av hemarbetare (totalt 500 svar) har trivts med detta och att resultatet av arbetet har blivit bra. Ungefär 2/3 av respondenterna har svarat att de har trivts bättre med hemarbete och en än högre andel (80%) att satta mål har uppnåtts. Bara knappt 15% har trivts sämre med hemarbete. Hemförhållandena i termer av bostadsyta, pendlingsavstånd och familjesituation visade sig ha en mycket liten påverkan på trivsel och motivation generellt. Detta visar att svenska arbetstagare överlag har haft förmågan att skapa fungerande hemarbetsrutiner.

Trivsel och störande moment

Vi har inte haft möjlighet att i detalj undersöka vad som hemarbetarna har trivts mest med, men faktorer som vi tror spelar in är att de slipper enformiga transporter mellan bostad och arbetsplats (detta trots att vi inte kunde finna något samband mellan trivsel och pendlingsavstånd), att de värdesätter den ökade autonomi som det innebär att kunna rå om sin egen arbetsplats, samt att hemarbetsmiljön i de flesta fall är lugnare och med mindre störande inslag. I undersökningsgruppen har vi diskuterat vad alla störande moment i arbetet kan betyda för arbetsmiljön såsom att behöva överhöra andras samtal, ständiga frågor från kolleger och personer som vill prata av sig. Vi har själva noterat från våra arbetsplatser att de dagar då alla eller nästan alla är på plats, blir mer intensiva och tröttande och att våra hjärnor inte är gjorda för att hantera så stora mängder av intryck och ständiga avbrott. En möjlig förklaring till de positiva resultaten kan också vara att det under våren varit ett större fokus på att upprätthålla en kärnverksamhet med färre sidoprojekt och rationaliseringsarbete, och där ett gemensamt och meningsskapande fokus handlat om att få den löpande verksamheten att fungera.

Resultat indikerar

Riktigt vilka som är de viktigaste orsakerna till att vårens hemarbete givits en sådan hög uppskattning trots en delvis kaotisk och traumatisk samhällssituation är svårt att fastslå utifrån en enda studie. Det finns behov av att göra fördjupade undersökningar av de resultat vi har funnit, men resultaten indikerar tydligt att det förelåg betydande problem med trivsel och motivation i det svenska arbetslivet före pandemin som behöver adresseras framöver. Problem som föreligger kan vara ineffektiva och långtråkiga möten, bossiga chefer, störande kolleger och fyrkantiga regler kring arbetets utförande. Många arbetstagare som har mycket kundkontakter har sluppit många tidsödande och ansträngande arbetsresor. Det är vår bestämda uppfattning att det finns en stor förbättringspotential i det svenska arbetslivet när det gäller att utforma moderna och effektiva arbetssätt.

Präglade av industrisamhälle

Det förtjänar i sammanhanget framhållas att arbetsformerna för kontorsarbete är präglade av industrisamhället där det bortsett från fast telefoni saknades effektiva kommunikationsmedel vid hemarbete och där nåbarheten av datasystem externt i regel har saknats ända fram till Internets genombrott på 1990-talet. Effektiva verktyg för videokonferenser och lagring av dokument i molnlösningar är av än senare datum. Där man tidigare behövde ett kontorsutrymme för att lagra dokument i mappar och pärmar kan man nu i regel ha en digital access till dokument. Kort sagt så har behovet av att utföra arbete på
en viss plats under fasta klockslag minskat betydligt.

Inte dragit nytta av tekniska möjligheter

Många nya företag har inte något eget kontor utan använder sig av så kallade co-working spaces och molnbaserad administration och kommunikation. Detta gör verksamheten mer flexibel och med lägre fasta kostnader. En hög andel av medarbetare i det svenska arbetslivet har fram till pandemins utbrott inte dragit nytta av de tekniska landvinningar som möjliggör flexibla arbetssätt. Med flexibla arbetssätt avses att arbetet utförs på den plats som passar uppgiften bäst och att arbetssätten är anpassade för de arbetsuppgifter som skall utföras. Modern informationsteknik går att använda för många arbetsuppgifter oberoende av fysisk belägenhet. Att det svenska arbetslivet nu har blivit mer förtroget med digitala arbetssätt bör vara en stor tillgång när pandemin klingar av. Det borde gå att kombinera det bästa av respektive arbetssätt och att fokus läggs på att finna effektiva och flexibla arbetsformer utifrån de arbetsuppgifter som skall utföras och inte att dessa arbetsformer skall bestämmas utifrån industrisamhällets i sammanhanget högst föråldrade normer. Det finns en möjlighet att skapa mer moderna och ändamålsenliga arbetsformer som bättre tar tillvara teknikens möjligheter och som tar större hänsyn till människans kognitiva begränsningar.

Delge gärna

Delge gärna era erfarenheter om flexibla och oflexibla arbetsformer via LinkedIn eller kontakta mig via e-mail om vad som går att göra annorlunda när pandemin är överstånden. Arbeten, organisationer och arbetstagare är olika så det behövs många röster för att diskussionen skall bli rättvisande och konstruktiv.

Stefan Tengblad
Professor i Human Resource Management
Centrum för Global HRM
Handelshögskolan och Samhällsvetenskapliga fakulteten Göteborgs universitet



Rapporten Hemarbete går att läsa och ladda ned som PDF på länken:

Relaterade inlägg

Laddar inlägg

search
search

Vill du spara dina favoriter?

Dina hjärtmarkerade poster sparas bara så länge du har webbläsarfönstret uppe. För att spara posterna till senare, kan du logga in eller skapa ett kostnadsfritt konto.

Skapa konto Logga in