Hur förebygga utmattningssyndrom bland medarbetare?

Signaler har funnits där långt innan

Det känns ibland som att utmattningssyndrom kommer plötsligt, men många som varit inne i den berömda väggen vittnar om att signalerna funnits där långt innan det small.

Ett utmattningssyndrom är lite som att få en fraktur på hjärnan. Det går inte att stödja sina tankar och känslor innan frakturen läkt tillräckligt. Metoderna för återgången blir som gips, stödjande bandage och kryckor tills hjärnan läkt ihop tillräckligt för att börja belasta den igen.

Det viktigaste är dock att skapa förutsättningar och metoder för att förebygga och fånga upp innan smällen är ett faktum.

Arbetet är ofta en av flera faktorer för utmattningssyndrom

Det är sällan en faktor som gör att det smäller. Ett helhetsperspektiv och en bedömning av hela medarbetarens belastning är viktig att ta hänsyn till.

Det är inte arbetsgivarens ansvar kring det som händer på fritiden, men det kommer definitivt att påverka. Medarbetare är ofta sjuknärvarande en lång tid innan utmattningssyndromet är ett faktum och det kostar i sig mer än sjukfrånvaro.

Jämställdheten påverkar den psykiska hälsan

Kvinnor är överrepresenterade i utmattningsstatistiken, vilket har med strukturer i samhället att göra. Som arbetsgivare är det svårt att göra något åt hur jämställt en medarbetare har det hemma. Men även på våra arbetsplatser finns de gott om ojämställda strukturer som ökar belastningen på kvinnor. Så en god idé är att se över hur det osynliga, icke-meriterande arbetet fördelas och hur förutsättningarna ser ut i er organisation.

Boken Allt vi inte ser, skriven av Thor Rutgersson och Ida Östensson, behandlar det osynliga, icke-meriterande arbetet i arbetet såväl som hemmet. I den finns två citat från män, som är väldigt talande:

Typiska uppgifter som ofta omedvetet hamnar på de kvinnliga medarbetarna är till exempel att ta anteckningar på möten, fixa trivsel och ordna med avtackningar.

Här kan du ladda ner listor för osynligt arbete, både för arbetet och hemmet.
osynligtarbete.se

Hur vet arbetsgivare om medarbetare är nära en utmattning?

Det är svårt att se hur nära en utmattning någon är. Är medarbetaren bara lite normalstressad, eller håller det mentala gummibandet på att gå av vilken sekund som helst? Det kan upplevas som att alla har lika mycket belastning och att arbetsuppgifterna är rättvist fördelade.

Tänk om det finns osynliga faktorer hos medarbetaren som gör att det finns en ökad känslighet, temporärt eller permanent. En sjuk förälder, ett barn med särskilda behov eller t.ex. en egen diagnos som gör att det mentala gummibandet redan är uttänjt.

Vad som stressar eller återhämtar varierar också från person till person. Det var något som gick upp för mig när en vän sa att under hennes utmattningstid var ”att hänga tvätt hemma” en av de mest avkopplande uppgifterna hon visste. För mig var det en av de saker i hemmet som stressade mig mest.

En annan aspekt är medarbetarens självinsikt. Det är ofta den drivna och passionerade medarbetaren, med hög nivå av ansvar och rättspatos som går in i väggen. Det är en personlighet som är van att kunna fixa det mesta och kanske "bara ska" gå den där extra milen den här gången också. (Och gå den extra milen för arbetsgivare är något vi applåderar, eller hur?)

Jag hade en sjuk anhörig, krävande barn, såg återhämtning som onödig tid och hade högt ställda krav på mig själv. Jag hade gått den extra milen många gånger… tills det inte längre gick. PANG.

Vad hade behövts för att både min arbetsgivare och jag själv skulle se hur nära stupet jag var? Hur hade vi tillsammans kunnat bromsa i tid? Jag tror att objektiva data hade hjälpt mig på vägen.

Hur kan man mäta stress?

Det finns olika mått för att mäta stress. Bl.a.

HRV-mätning (Hjärtfrekvensvariabilitet)

• En objektiv mätning av hjärtfrekvensvariabilitet som man kan mäta via pulsen. Ett verktyg som jag tror hade gjort stor skillnad för både min arbetsgivare och mig själv är om jag fått objektiva mått på dels hur stressad min kropp var, dels vilka aktiviteter som ledde till återhämtning respektive stress. Det finns olika företag som gör liknande mätningar och följer upp med åtgärder, ett sådant företag är T.ex. Linkura.

KEDS-test för självskattning

• En självskattningsskala från Karolinska Institutet som ger ett subjektivt mått på stress. På grund av just bristande självinsikt kan det vara svårt att upptäcka ändå, men det ger en bra indikation i de flesta fallen. www.kedsstresstest.com/

Mäta kortisol

• Det kan vara problematiskt att mäta kortisol då de normala nivåerna är olika från person till person och dessutom varierar under dagen. Forskare från Linköpings universitet har utvecklat en metod som kan mäta kortisolnivåer i hårstrån 3 månader tillbaka i tiden.

Ett Hjärnsmart kontor

Att ge rätt fysiska förutsättningar för hjärnan på kontoret är otroligt viktigt. Det är enkelt att förstå att vi behöver rätt temperatur för att prestera bra (för kallt eller varmt gör att vår hjärnkapacitet går åt till att göra oss bekväma med temperaturen igen).

Vår hjärna behöver också lagom med visuella intryck, bra ljudnivå, belysning, växter runt oss och andra faktorer du kan läsa om här.

Organisationskultur

Organisationskulturen har allt att göra med utmattning. I en organisation med psykologisk trygghet presterar medarbetarna inte bara på topp och mår bra. Där vågar de också berätta om saker som är viktiga för prestation och välmående.

Läs mer om hur du skapar psykologisk trygghet på arbetsplatsen här.

Hälsoinsatser returnerar 200% ROI

Det finns forskning både i Sverige och internationellt som bekräftar att förebyggande hälsoarbete ger mångdubbelt tillbaka på varje investerad krona

Stressmottagningen: Här kan du läsa mer om utmattningssyndrom, som utmattad, anhörig och arbetsgivare.

Författare: Thorunn Widö