Ledarskap och psykisk hälsa i arbetslivet

En populärvetenskaplig antologi kring psykisk ohälsa

En populärvetenskaplig antologi kring psykisk ohälsa som släpptes 22 maj 2023 under redaktörskap av Åke Magnusson. I antologin medverkar Stefan Tengblad med ett kapitel tillsammans med Lisa Björk: ”Ledarskap och psykisk hälsa i arbetslivet”. Antologin består också av många intervjuer med olika slags aktörer med insikt i ämnet.

Några reflektioner från Stefan Tengblads läsning av antologin:

Psykisk hälsa/ohälsa är ett mycket komplext problem där arbetsmiljö, livssituation, individuell hälsa och personlighet inverkar. En arbetsgivare har ingen möjlighet att förhindra all psykisk ohälsa i sin verksamhet men har en stor påverkan på hur mycket ohälsa som utvecklas.

Vi ställer mest krav på facket med att förhandla upp våra löner snarare än att förbättra våra övriga villkor t e x arbetsmiljön. Vi hade ju kunnat säga att vi vill få en bättre arbetsmiljö först och främst. Trots att efterfrågan är stor gällande bättre arbetsmiljö blir fokus ändå på högre löner. Den nya generationen tänker annorlunda i denna fråga än den äldre lönefokuserade gruppen.

För låg prioritet

Arbetsmiljöfrågorna och arbetsorganisationen ges för låg prioritet i många organisationer. Det finns många vackra måldokument men förutsättningar saknas ofta för medarbetare att göra ett bra arbete och dokumenten blir därför ofta till ett orealistiskt önsketänkande.

Bra rutiner och tydlighet

Mycket går att vinna med bra rutiner på arbetsplatsnivån som skapar lite strul och akuta problem: Då finns det mer tid och kraft för att hantera uppkomna problem. En välfungerande verksamhet kan i regel upprätthålla en god psykisk hälsostatus bland medarbetare.

En professor i psykiatri, Christian Rück, lyfter fram att det i det svenska arbetslivet kan finnas en övertro på att medarbetare skall kunna hantera sin arbetssituation på egen hand: ”Vi måste ha klart för oss att uppemot en fjärdedel av befolkningen har svårt att på egen hand organisera och planera sitt arbete. Detta förhållande kräver fasta rutiner och tydliga instruktioner från arbetsledningen.”

Fler skulle må bra av tydliga rutiner

Det kanske är fler än dessa som kan må bra av tydliga rutiner för att undvika att hjärnan går för mycket på högvarv i denna intensiva tidsperiod? kanske det vore bra om organisationer undviker att dumpa för många problem på personalansvariga chefer, på arbetsgrupper och på individuella medarbetare. Dessa är sällan några superhjältar även om vi så gärna vill tro det när vi är så vackert tillitsfulla.

Är några extra tusenlappar värd all stress och jäkt?

Dålig arbetsmiljö är lite av en tickande bomb i stora delar av det svenska arbetslivet utöver de hälsoproblem dessa medför. Det är bara att tänka på lokförarnas eller förskole- och grundskollärarnas situation, där så många slutar eller funderar på att sluta. Nyrekryteringen till många yrken är också besvärande låg, och vem tror att rekryteringsbroschyrer och annonser löser dessa problem? Många medarbetare är i stort behov av ökat välbefinnande, utan dem kommer inte vårt samhälle fungera.

Sammanfattning

1. En arbetsgivare har en stor påverkan på hur mycket ohälsa som utvecklas.
2. Mycket går att vinna med bra rutiner på arbetsplatsnivån. Då finns det mer tid och kraft för att hantera uppkomna problem.
3. En fjärdedel av befolkningen har svårt att på egen hand organisera och planera sitt arbete. Detta förhållande kräver fasta rutiner och tydliga instruktioner från arbetsledningen.
4. Många väldfärdsmedarbetare är i stort behov av ökat välbefinnande, utan dem kommer inte vårt samhälle fungera.

Boken är resultatet av ett samarbete mellan en rad västsvenska aktörer: Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, Svenskt Näringsliv, LO, IF Metall, Göteborgsregionen (GR) och Folkuniversitetet.

Texterna är skrivna av Gunnel Hensing & Monica Bertilsson, Gunnar Aronsson, Dan Stiwne, Fredrik Spak, Lisa Björk & Stefan Tengblad, Agneta Lindegård Andersson & Magnus Åkerström, Mats Eklöf och Lotta Vahlne Westerhäll. Boken innehåller också intervjuer med en rad forskare och andra experter, bland andra socialminister Jakob Forssmed (KD).