Närvaro på kontoret i det hybrida arbetssättet

En 50-50 lösning

OECD (1) , en internationell samarbetsorganisation för ekonomisk utveckling, har hävdat att vår produktivitet gynnas av att fortsatt distansarbeta även efter pandemin. De menar att medarbetares nöjdhet ökar för att man har högre inflytande över sitt eget liv, och att man lättare får ihop livet. Med nöjdheten kommer ökad effektivitet och produktivitet, man jobbar bättre. De lyfter också fram en del nackdelar, såsom minskad översyn, utmaningar med kompetensöverföring och svårare att få bra kommunikation. I deras kunskapssammanställning landar de på en 50-50 lösning. Att vara hälften på kontoret och hälften på distans.

Svenska organisationer och myndigheter har trampat runt frågan ett tag nu. Ska det bestämmas på ledningsnivå eller chefsnivå eller teamnivå? Flera har satt ned foten och tagit ett beslut. Besluten ser olika ut. H&M fick mycket uppmärksamhet när de vill ha tillbaka medarbetarna fyra dagar i veckan, 80% (2). En rad myndigheter gick till en 51-49% lösning för att se till att kontoret blev den primära arbetsplatsen, baserat på en skatteregel. Då gick Skatteverket ut och sa att detta var en smula feltolkat. (3) Kontoret kan vara den primära arbetsplatsen, även om man bara är där två dagar i veckan. CSN började med att man skulle vara inne ett visst antal dagar i veckan, men släppte det sedan fritt. (4)

Hur VILL organisationer och medarbetare jobba då egentligen?

I en ny stor internationell studie ”Working from home around the world” med bland andra forskaren Nicholas Bloom vid Stanford University.
Så som läget ser ut nu 2022, så arbetade medarbetarna i snitt 1,5 dag hemma i veckan. Det fanns internationella skillnader, där man i Sydkorea jobbar 0,6 dagar hemma i snitt, medan man i Indien jobbar 2,6 dag i veckan hemma. På frågan hur folk ville jobba, så svarade medarbetarna att de villa jobba hemma 1,7 dag i veckan, medan arbetsgivarna vill att medarbetarna ska jobba hemma 0,7 dag i veckan.
Det finns flera intressanta forskningsresultat i den här studien, några som bekräftar självklara saker, annat som är mer utmanande.

• Fenomenet med hemarbete verkar vara långtgående, det är inte bara en parentes under pandemin, utan en bestående utveckling.
• Det är skillnad mellan hur mycket arbetsgivaren vill att medarbetarna ska jobba hemma, och medarbetarna själva vill det.
• Hemarbetet är för en del värt att gå ned i lön för.
• Hemarbete kommer att påverka våra städers uppbyggnad och form.
• Människor med lång pendling till arbete, uppskattar hemarbete mer.
• Föräldrar med barn hemma uppskattar hemarbete mer.
• Kvinnor uppskattar generellt hemarbete mer.

Fokus på föräldrar och skillnaden på kön

Den mest intressanta punkten här, tycker jag är fokus på föräldrar och skillnaden på kön. I våras handledde jag flera uppsatser i arbetsvetenskap som handlade om föräldrar som arbetat hemifrån, och det är tydligt att det är en tid då det underlättar. I rapporten ”Får tjänstemännen ihop livspusslet?” av TCO/Novus, framgår det att hemarbete verkligen underlättar livspusslet. Men det finns en skillnad mellan könen. Kvinnor som jobbade hemma var mindre stressade över att få ihop pusslet, än de kvinnor som jobbade på arbetsplatsen. Männen som jobbade hemma var mer stressade över livspusslet, än männen som jobbade hemifrån. Alltså – tvärtom.
TCO menar att det kan vara en jämställdhetsfälla med hemarbete. Vi vet från SCB:s tidsstudier att kvinnor gör mer obetalt hemarbete än män, år 2020 handlade det om en knapp timme mer om dagen, medan män förvärvsarbetar mer. Hur kommer den utvecklingen bli när vi arbetar mer hemifrån?

Under hösten genomför jag en rad fokusgrupper med medarbetare från två myndigheter som båda valt en hybrid arbetsform, där man ska vara på plats ungefär hälften av tiden. Det är spännande och komplexa frågeställningar. Hur påverkar hybridarbete min arbetsglädje, motivation, energi, återhämtning, livspussel, hemmet, kontoret, familjen och kollegorna? Jag återkommer med fler resultat när de är klara.

Här är några tankar kring det hybrida arbetssättet

• Tänk mitt och vårt. Det kanske passar dig bäst att jobba hemifrån, men du kan också behöva finnas där för en kollega. Du är någons arbetsmiljö.
• Hur fördelar vi arbetet hemma smart och rättvist, när någon eller båda också utövar förvärvsarbete hemma.
• Planera din vecka – och tala gärna om hur du tänker för dina kollegor.
• Koordinera dig med dina kollegor – se till att ni är inne samtidigt.
• Försök att ha något/några möten fysiskt – särskilt de som blir just bättre fysiskt, såsom när vi ska vara problemlösande eller kreativa.
• Ta tid när ni ses fysiskt så ni får tid att fika och småprata.

Vi är olika. Min förhoppning är att vi kan se ett mer individanpassat arbetsliv. Att människor kan jobba hemifrån när de har småbarn. Att människor som bor så att det inte passar att jobba hemifrån, eller inte vill jobba hemifrån, alltid ska ha ett kontor att gå till. Kanske till och med ett eget rum eller skrivbord. Att arbetets resultat – oavsett vart det utförts – värderas lika.

Författare: Lena Lid Falkman