Skolans lysande utmaningar

Krav och gränsvärden utifrån elevernas perspektiv.

Hur kravställer man för belysningen på skolor och för vem ljussätter vi? Idag är kunskapsnivån för de som upphandlar belysning för skolor låg. En obligatorisk ljuskurs för de som upphandlar belysning för skolmiljö skulle säkerställa ett bättre slutresultat. I upphandling av belysning inom skolväsendets verksamheter behöver krav och gränsvärden sättas utifrån barnens perspektiv. Utgångspunkten behöver ligga i att barn har en högre känslighet än vuxna när det gäller påverkan på hjärna, kropp och sinnen. Och kanske mest värdefullt... Kan ljuset ordnas för att stödja inlärning?

Utbildning i inomhusbelysning

Alldeles nyligen var jag med på ett par virtuella besök i nybyggda skolor. Helt nybyggda skolor eller renoveringar, där man tydligen missat den kritik som finns kring att endast använda fyrkantiga ljusplattor infällda i taket.

På frågan om hur man valt sin belysning och om den kan regleras, skyller man på att det blir för dyrt. Dyrt! Man har inte ens övervägt vad för slags ljus man har behov av. Egentligen tror man bara att det blir dyrare men man saknar kunskap om det man ska upphandla. Man har endast jämfört pris på olika fyrkantiga plattor att placera i taket utifrån att man ska uppnå en givet lux-tal. Resultatet är ett institutionsljus som är tröttande och oinspirerande att vistas i. Det är för dåligt mot bakgrund av den kunskap som finns idag. (1) Ungdomarna i skolan är allas vår framtid, det är för viktigt för att förstöras av okunnighet. Jag anser att det skulle vara krav på minst två dagars grundkurs i inomhusbelysning, för att få deltaga i upphandling av belysning för skolor.

Ljuset som pedagogiskt verktyg

Det är känt genom tidigare studier att ljussättningen av lärmiljöer påverkar elevers och lärares hälsa, välbefinnande, koncentration och prestation. (2)
Jag har nyligen deltagit i en förstudie tillsammans med Gävle högskola. Studien syftade till att testa personorienterat ljus (HCL) med en ljussättning som bättre stödjer lärande.

Ljussättningen som gjordes i ett par klassrum, ger ett omfälstljus för att stödja detaljseendet och vertikalbelysning samt punktljus för att ge stöd till vårt omgivningsseende. Syftet är att skapa en flexibel miljö utifrån synprestanda men också möjlighet till olika ljusscener, beroende på typ av aktivitet och i samverkan med dagsljuset. En lämplig och pedagogiskt användbar styrning av ljuset ingår, där läraren kan välja ljus beroende på situation. Denna kombination ihop med dagsljuset görs för att ge läraren möjlighet att välja olika ljusscener. De förvalda scenerna ändrar ljusriktning, intensitet eller färgtemperatur, för att öka uppmärksamhet, beroende på typ av lektion. En frågeställning är om t.ex. barns möjligheter att tillgodogöra sig undervisning förbättras om belysning/ljussättning baseras på ny kunskap och ny teknik. Viktigt att det också ges möjlighet till ytterligare forskning i detta viktiga ämne. Nu var detta bara en förstudie i liten omfattning men som vi hoppas ska skapa intresse för fortsatta djupare studier.

Upplägget av studien…

I korta drag används belysning med direkt/indirekt ljus för att skapa omfältsljus, och accentljus på lämpliga ytor. Syftet är att få en funktionell miljö utifrån känsla och synprestanda men också möjlighet att skapa olika scener med möjlighet att variera ljuset, beroende på typ av aktivitet och i samverkan med dagsljuset. En lämplig och pedagogiskt användbar styrning av ljuset ingår, där läraren kan välja ljus beroende på situation.

Hur kravställer vi belysningen?

Skolan är Sveriges största aktivitetsbaserade arbetsplats. Den fysiska miljöns påverkan på elevers humör är ca 25-30 procent och ljusets påverkan på elevers prestationsförmåga är någonstans runt 15 procent.

Kunskap om vad som är ändamålsenliga ljussättningar av lärmiljöer behöver i högre grad beaktas vid utformning och användning av skollokaler. En av uppgifterna med ljuset i skolan är att barnen ska kunna utföra förekommande arbetsuppgifter men också bidra till en god arbetsmiljö som är stimulerande för arbetet. Dagsljus och belysning utgör tillsammans ett pedagogiskt hjälpmedel som stöder undervisningen och underlättar inlärningen. Dämpat omgivningsljus ökar möjligheterna till koncentration och lyssnande. Med rätt ljussättning kan man stimulera koncentrationen för elever och det är viktigt i tider av överstimulering. Man bör erbjuda en varierad belysning som kan samverka med dagsljuset.

Kunskap saknas vid upphandling av belysning

Ljussättning i skolan måste betraktas såväl pedagogiskt som ett socialt hjälpmedel. Generellt gäller att miljön ska innehålla variationsmöjligheter som ger olika förutsättningar för undervisningen. Variation beroende på ämnesområde, gruppstorlek, undervisningsmetod, årstid, tid på dagen etc. Med nuvarande belysningsteknik öppnas nya möjligheter, men samtidigt utmaningar eftersom upphandlare av belysning har begränsade kunskaper. Även inom skolan saknas kunskap om hur man ska kravställa vid upphandling av belysning. Givetvis behöver också lärare kunskap om hur de sedan ska använda ljuset, även om mycket sker intuitivt.

Det är viktigt att ta vägledning i Svensk Standard om ljuset i skolan. Man kan inte längre endast utgå från Lux-tal. En standard kan vara lite tung att läsa därför finns en guide till standarden som heter Ljus & Rum som gör livet lite enklare. (3)

Brist på kortare utbildningar

Forskning på området har gått relativt snabbt och många aktörer vill kommersialisera resultaten snabbt för att vinna marknadsandelar men även här saknas kunskap hos ”nyfrälsta” företag om grunderna i ljussättning av inomhusmiljöer. Det finns mycket kunskap i branschen men är brist på kortare utbildningar som jag tror skulle behövas. Det har funnits bra kortare grundutbildningar tidigare och det skulle inte vara jättesvårt att starta upp något om intresse finns. Man ska beaktas tekniska aspekter, pedagogiska aspekter och hälsoaspekter.

För vem ljussätter vi?

Man har nyligen uppdaterat Svensk Standard för belysning, som går i linje med studier och forskning på skolans område. Det är stort fokus på ljusets betydelse för att kunna prestera bättre över tid och man trycker extra på att det är viktigt med omfältsljus. (4)

Ser man på tabellverket så höjdes belysningsstyrkan i lektionssalar från 300 Lux till 500Lux. OCH krav på ljusstyrning för olika aktiviteter i lektionssalar. Den tid av dygnet som barn vistas utomhus är ofta bara 10-20% av dygnet. Barn är också känsligare till ljus, då deras utveckling av ögat fortfarande pågår och dessutom kräver de ofta inte lika mycket ljus för att se att läsa på papper. Vilket i praktiken också betyder att man behöver ha förinställda scener, möjlighet till ljusreglering och därmed kommer det heller inte räcka att enbart ha en ljuskälla för allt. Att kunna ljusreglera ljuset i en lektionssal är ett krav. Genom forskning vet vi att ljuset påverkar oss och inte enbart visuellt utan även biologiskt och emotionellt. Ljuset är viktigt för vår hälsa och välbefinnande och påverkar vår vakenhet. Det kan också anpassa och stimulera vår biologiska klocka samt vårt psykiska tillstånd. (5)

Det är människans behov av ljus som står i centrum.

Ändringen som nu genomförts i den nya standarden syftar till att ljusplaneringen ska göras utefter ljusets påverkan för människan. Tidigare har belysningsplanering handlat mest om siffror och mer varit ingenjörskonst. Bra belysning är alltid diskret, den tränger sig inte på, utan den bara finns där utan att märkas. Den gör det lättare att utföra arbetsuppgifterna och den får oss att känna oss avspända. Variationer i ljusförhållanden över tid med avseende på intensitet, belysningsnivåer, fördelning, omfältsljus och färgtemperatur stimulerar människors vakenhet och välmående på ett positivt sätt.

Den belysning vi vill ha…

Mjukar upp övergångarna mellan luminanser
Minskar obehagsbländning
Lägger till riktad belysning för biologiska effekter

Vi ljussätter för människor…

För att skapa en lämplig luminansfördelning är armaturer med direkt/indirekt ljusfördelning att föredra, då infällda plattor nu är svårare att använda för att uppfylla kraven både arbetsmiljö-verkets krav och Svensk standard 12464-1. (6) Det ger bättre förutsättningar för bra omfältsljus och risken för bländning minskar.
Ljus påverkar mer än bara vår förmåga att se – det påverkar också vår vakenhet, kognitiva prestationsförmåga, känslor och sömn/vakencykel. Det är därför vi behöver starkt vitt ljus som efterliknar solljus för att vara aktiv under dagen och mörker för att få en god natts sömn.
Med modern styrning av ljuset tillför man det ljus som behövs (med hänsyn till närvaro och dagsljus) vilket även är en direkt energieffektivisering. Dessutom ger mer detaljerad närvarodetektering möjlighet att t.ex. styra ventilation/värme/kyla mot en högre grad av behovsanpassning vilket i sin tur möjliggör en mer energieffektiv fastighetsdrift. Även säkerhetsaspekter är en fråga för belysningen nu mera.

Det jag nu pratat om betyder att man inte enbart kan upphandla på pris för enskild produkt. Man måste se helheten, vilka behov man vill fylla, livslängd, Ljusutbyte, monteringsalternativ och Miljöavtryck. Vi ljussätter för människor…

Sammanfattning

Rätt gjort kan ljuset användas pedagogiskt i undervisningen
Möjligheter att kombinera naturligt dagsljus och artificiell belysning
Möjligheter att variera belysningens intensitet och färgtemperatur, beroende på tidpunkt och typ av aktivitet (t.ex. mer intensivt ljus med högre färgtemperatur på förmiddagen) och att personalen enkelt kan påverka ljussättningen.
Möjlighet att använda ljusplanering/armaturer som ger bättre visuell komfort. Till exempel undvika bländningseffekter som blir mer påtagliga när t.ex. en sittande elev tar hjälp av sin lärare
Möjlighet att använda rätt ljus vid rätt utbildningstillfälle
Optimera energianvändningen med mest effektiva ljus för lärande
Undvika skadligt flimmer
Ökad kunskap hos upphandlare av belysning

Referenser

1. God inomhusmiljö i förskola och skola
2. Dynamic Lighting in Classrooms
3. Ljus & Rum, utgåva 4 (2022) - Ljuskultur
4. Svensk Standard SS-EN 12464-1SS_EN_12464_1.doc (sis.se)
5. Dagsljuskrav och utblick på arbetsplatsen: Effekter på hälsa och beteende (RAP 2019:2), Kunskapssamanställning
6. Infällda LED-plattor - Arbetsmiljöverket (av.se)

Övriga referenser
- ”Vi måste satsa ¬betydligt mer på bättre ljuskvalitet” - Ljuskultur
- Folkhälsomyndigheten - Ljus och hälsa - en kunskapssammanställning med fokus på dagsljusets betydelse i inomhusmiljö (diva-portal.org)