Stress på jobbet – en riskfaktor att ta på allvar

Stress tar idag livet av drygt 700 personer varje år

Arbetsrelaterad stress tar idag livet av drygt 700 personer varje år, visar en ny rapport från Arbetsmiljöverket om arbetsrelaterad dödlighet. Enligt rapporten riskerar fler individer att dö i framtiden på grund av sitt arbete kopplat till arbetsrelaterad stress. Därtill visar forskarna på att hög stress på jobbet och mobbning ökar risken för att begå självmord. Sammanställningen kring kunskapsläget om riskfaktorer i arbetsmiljö är en uppdatering av två liknande rapporter från 2019 och framtagen av Bengt Järvholm, senior professor i yrkes- och miljömedicin vid Umeå Universitet på uppdrag av Arbetsmiljöverket.

Enligt rapporten dör varje år cirka 3000 personer, av skador och sjukdomar som går att koppla till arbetet, i förtid. Ungefär 2300 av dessa dödsfall är kopplade till bland annat skiftarbete, damm, asbest, buller, kvarts och ihållande fysiskt tungt arbete ibland i kombination med stress, hög arbetsbelastning och mobbning.

Dödlighet på grund av organisatoriska och sociala arbetsmiljöfaktorer

I rapporten görs en genomgång av nyligen genomförda studier som uppvisar en korrelation mellan kränkande särbehandling (mobbning) på arbetsplatsen och suicid. Resultatet visar på en fördubblad risk. Två studier - en dansk samt en svensk som var relativt lika i sitt genomförande uppvisade ungefärligt likartat resultat – omräknat i antal suicid kopplade till arbetet som orsak till självmordet, blev siffran 60 personer.

Därtill kunde den svenska studien påvisa att sambandet mellan graden av egenkontroll och arbetsbelastning påverkade förekomsten av suicid. Ju högre egenkontroll en invivid hade, minskade risken för självmord relaterat till arbetet. Utöver detta finns studier som påvisar samband mellan hjärt- och kärlsjukdom som leder till dödsfall på grund av arbetsbelastning.

Utöver de ca 700 personer som dör av stress, förolyckas ca 40 personer varje år. 2020 var avvikande vad gäller dödsfall på arbetet. Detta tror forskarna går att koppla till Covid-19. Därtill kan vi lägga till ca 700 som dör av skiftarbete. Enligt forskarna bör man inte arbeta mer än 3 nätter per vecka, för att få en god återhämtning. Dödsfall kopplade till damm och asbest ligger på ca 700 men dessa förväntas minska i framtiden då vi fått hårda regler och restriktioner kring dessa ämnen.

Små och medelstora företag mer drabbade än större

Företag med färre än 100 anställda drabbas oftare av dödolyckor och arbetsrelaterad sjukdom. Kunskap är en viktig förutsättning för att förebygga arbetsrelaterad ohälsa och skapa hälsosamma arbetsmiljöer. Arbete i små organisationer och på temporära arbetsplatser utgör en särskild utmaning när det gäller att ha och få kunskap. En stor andel av dödsolyckorna sker i små eller medelstora företag. Dessutom bedrivs dessa verksamheter ofta på temporära arbetsplatser som byggen, transporter och jord- och skogsbruk.

Företagshälsovården

Företagshälsovårdens utveckling i Sverige har kritiserats gällande att de i för liten grad lyckas stödja via förebyggande insatser riktade mot små och medelstora företaget.

Att ha en väl utvecklad företagshälsovård kan hjälpa arbetsgivare att arbeta förebyggande för att skapa en välmående och hållbar arbetsplats. I utredningen från 2022 föreslogs ett tillägg till arbetsmiljölagen när det gäller företagshälsa, genom att lagen ska kunna ställa krav på att arbetsgivaren bedömer behovet av att anlita företagshälsovården i det förebyggande arbetsmiljöarbetet. I dagsläget är det arbetsgivaren som står för kostnaderna som företagshälsan genomför, trots positiva effekter för hela samhället i form av en bättre folkhälsa. Om inte en förändring kommer till stånd är risken stor att arbetsgivare själva prioriterar hur de vill arbeta med dessa frågor och då inte uppfylla arbetsmiljölagen.

Utöver detta blir det extra problematiskt på temporära arbetsställen, där fler företag samverkar och där gemensam ansats behövs för att minska riskerna. Kunskap om risker och preventiva åtgärder behöver således anpassas inte bara till vilka faktorer det handlar om utan också i hög grad till vem mottagaren är. Samtidigt krävs att mottagaren har tillräcklig utbildning för att kunna ta emot kunskapen och förstå när man behöver hjälp.

Hur ska vi undvika framtida problem?

I samhället finns regelverk för att minska risken för arbetsrelaterade skador och sjukdomar. Ett sätt att förstå hur det förebyggande arbetet kan utformas är att studera faktorer som förbättrar efterlevnaden av sådana regelverk.

Förra året publicerades en sådan kunskapsöversikt av forskare inom sociologi och ekonomi på uppdrag från EU-OSHA. Bakgrunden var att man ville ha förslag på prioriterade forskningsområden. Rapporten fokuserar på fem områden, bl a:

• Dessa är viktiga för att få efterlevnad av regler inom arbetsmiljöområdet. Forskning har funnit att det också har betydelse för små och medelstora företag.
• Många studier har visat att investeringar i bättre arbetsmiljö är företagsekonomiskt lönsamt. Dessutom finns det en omfattande forskning som stöder att god hälsa hos personalen är lönsam för företaget.
• Tillverkning/arbete sker ofta i långa värdekedjor, (leverantör – underleverantörer alternativt huvudentreprenör-underentreprenörer). Enligt forskningen finns ett starkt stöd för att arbetsmiljö och regelefterlevnad kan förbättras genom att man ställer kravet på företaget/organisationen högst upp i kedjan och låter dem svara för att det finns god arbetsmiljö i hela värdekedjan.
• I en analys vilka marknadsmekanismer som lett till gott stöd för det preventiva arbetet anges förhållandena i exempelvis Tyskland som ett gott exempel. Här menar författarna att kopplingen mellan socialförsäkring och preventiva insatser kan ha en positiv effekt. Däremot fann de att de system för stöd som finns i Sverige och Nederländerna inte fungerat när det gäller att skapa en god arbetsmiljö. Särskilt gäller det insatser riktade mot små och medelstora företag. Författarna menar att det saknas kunskap/ behövs forskning för att förstå hur effektiva förebyggande externa resurser ska utformas.
• Det femte avsnittet behandlar de strategier och arbetssätt som finns hos myndigheter som reglerar arbetsmiljön utifrån ett EU-perspektiv. Man konstaterar att det finns för lite empirisk kunskap vad som fungerar i praktiken men konstaterar samtidigt att det behövs en förändring i arbetssätten med tanke på hur arbetslivet förändras.

Kunskap en förutsättning för att förebygga arbetsrelaterad ohälsa

Sammanfattningsvis pekar rapporten på att kunskap är en viktig förutsättning för att förebygga arbetsrelaterad ohälsa och skapa hälsosamma arbetsmiljöer. När det kommer till små och temporära arbetsplatser utgör de i sig en utmaning gällande nivån på kunskap. En stor andel av dödsolyckorna sker i små eller medelstora företag.

De arbetsgivare som investerar i kunskap om stresshantering och välmående hos både chefer som medarbetare skapar möjligheter till ekonomiska vinster, inte endast för sig själva utan också för den enskilda arbetstagaren och samhället i stort, samtidigt som de bidrar till att reducera risker kopplade till arbetsrelaterad stress.

Ta del av källor/ rapporter och kunskap