Utforma lokaler för lärande & kunskapsutveckling

Att utforma lokaler för lärande, kommunikation och kunskapsutveckling borde vara prioriterat när en verksamhet ska skapa ett nytt kontor. Ändå hänger den gamla hörsalen, eller ”aulan”, ofta med vid ny- eller ombyggnation. Vilka aktiviteter är tänkta att ske i den salen, och vad signalerar namnet?

Spara

Vad ska vi med hörsalar till?

Kanske ska verksamheten även anamma aktivitetsbaserat arbetssätt. Vad har hörsalen där att göra? Traditionellt är hörsalen sällan en lokal gjord för dialog och samarbete, utan för envägskommunikation. Utformningen av lokalen bygger ofta på skolans aula eller föreläsningssal med gradängsittning och fasta sittplatser.

Förutom samling av större personalgrupper för information brukar det även nämnas att den ska användas för utbildning. Då är det viktigt att ställa frågan: hur tror vi att vuxna lär sig?

Vi lär oss inte som vi tror

All forskning visar på att vi lär oss genom att få tid och möjlighet att tolka små portioner information enskilt men framförallt tillsammans med andra. Och önskningar om förändrade beteenden i ett utvecklingsprojekt kommer inte att ske såvida inte andra kommunikationsvägar väljs framför informationsdragningar från en chef eller projektledare.

En hörsal utformat på traditionellt sätt ger sällan de möjligheterna och är därmed inte funktionell för behovet.

Inspireras av Active Learning Classrooms

Eftersom vi lär oss genom att få bearbeta information tillsammans med andra har flera universitet och högskolor börjat utforma så kallade Active Learning Classrooms (ALC). En ALC-sal är utformad för samarbete i grupper med runda bord och med teknisk utrustning som underlättar aktivt lärande.

Känns det för revolutionerande att skapa något sådant för en arbetsplats på ett företag eller en myndighet? Ja, kanske det – men det finns principer och idéer att ta med sig!

När vi kommer till det utrymme som ofta kallas hörsal, men är tänkt för kunskapsutveckling är det att rekommendera att inspireras av ALC-priniciper. Detta kommer dessutom stämma bättre överens med principerna för aktivitetsbaserade arbetssätt.

Rekommendationer

  • Flexibilitet, dvs. flyttbara stolar och bord som kan sättas ihop i mindre eller större enheter beroende på aktivitet.
  • Väggar med whiteboards där det finns möjligheter att visualisera, gemensamt problemlösa och synliggöra lärandet.
  • Skapa ett rum som signalerar kreativitet och samarbete, två viktiga komponenter som många företag idag vill främja i sina verksamheter, men som av någon underlig anledning sällan vägs in i planerandet av ”hörsalen”.
  • En flexibilitet i möblering ökar användningen av lokalen och är lättare att ställa om för de fåtal tillfällen av ren information som det ibland kan finnas behov av.
  • Tekniken ska vara lättanvänd och intuitiv i lokalen. Det kan handla om en interaktiv projektor som är ett perfekt komplement till whiteboardtavlor och fungerar både för traditionellt visande av bildspel, men också möjligheten att rita och skriva i materialet direkt på väggen eller whiteboarden den projiceras på. Detta kan sedan sparas ner direkt i datorn och delas vidare.

Designing Spaces for Effective Learning

Fler idéer och skisser på rum för lärande finns i rapporten Designing Spaces for Effective Learning

Rapporten har några år på nacken, men är av den anledningen än mer intressant att läsa.

Lär vi oss av forskningen?

  • Hur långt har vi kommit i utformningen av lokaler tänkta för lärande och kunskapsutveckling?
  • Hur väl stämmer en hörsal ihop med aktivitetsbaserade arbetssätt?

Källor

Universitetspedagogik: Elmgren, M. & Henriksson, A-S. (2016).
Vad varje pedagog bör veta om hjärnan, inlärning och motivation: Tebelius Bodin, A. (2017).
Lära eller läras: Om kompetens och utbildningsplanering i arbetslivet: Granberg, O. (2014).

Relaterade inlägg

Laddar inlägg