Vad är "välmående på arbetsplatsen"?

Definitionen av välmående?

Tittar man på mediainnehåll från de senaste åren är "välbefinnande" ett ord som ofta används men sällan definieras. Definitionen i Oxford English Dictionary är "tillståndet att vara till freds, frisk eller lycklig" - det ger dock inte mycket praktisk vägledning för dem som vill fokusera på och öka de medarbetarnas välbefinnande.

I grund och botten handlar välbefinnande om att vara lycklig, frisk, socialt ansluten och känna ett syfte, vilket innebär att ta hand om både kropp och själ. Det handlar inte bara om sjukfrånvaro eller att undvika hälsoproblem. Det räcker inte med att ‘inte vara sjuk’. Istället för att vrida reglaget från enbart negativ till neutral, handlar välbefinnande om att vrida det maximalt mot det positiva - både fysiskt och mentalt.

Vi vet alla att miljön omkring oss har en djupgående inverkan på hur vi beter oss, känner oss och interagerar. Det är därför ingen hemlighet att vi genom vårt sätt att utforma och förvalta våra arbetsplatser kan bidra positivt (eller negativt) till medarbetarnas fysiska såväl mentala välbefinnande. COVID 19 och hemarbete har ju såklart adderat ytterligare en dimension.

Hemarbete bidrar till välmående

En av de mest grundläggande sakerna organisationer kan göra är kanske att erbjuda en arbetsplats som stöder medarbetarna i att utföra de aktiviteter de är anställda för och som gör det möjligt för dem att arbeta produktivt. 63 procent av alla medarbetare som har svarat på Leesman Office-undersökningen rapporterar att deras arbetsplats gör det möjligt för dem att göra det.

Bland de första 50 000 svaren på Leesmans undersökning om hemarbete, håller 81% med om att deras hemarbetsmiljö gör det möjligt för dem att arbeta produktivt, vilket tyder på att en viss andel tillåtet distansarbete är en möjlighet för att förbättra de anställdas upplevelse och således välbefinnande.

Arbetsplatsens inverkan

Det finns flera sätt en arbetsplats kan stödja medarbetarnas välbefinnande. Vi pratar inte bara om fruktkorgar och arbetsstationer med löpband som ofta får kritik för att vara ineffektiva gimmickar.

Ur ett fysiskt välbefinnandeperspektiv är det en självklarhet att erbjuda en hälsosam inomhusmiljö med ren luft, naturligt ljus, termisk komfort och rent vatten. Arbetsplatsen kan dessutom stödja medarbetarnas fysiska välbefinnande genom att uppmuntra till planerad motion (t.ex. i ett gym), vardaglig rörelse (t.ex. genom att ta trapporna, byta arbetsställning eller regelbundet flytta till en annan arbetsplats) eller genom att välja ett aktivt sätt att pendla på (t.ex. cykla eller springa). Därutöver behöver våra kroppar och sinnen rätt bränsle för att få energi, varav hälsosam kost blir en viktig tillgång.

Ur ett psykiskt välbefinnandeperspektiv är följande aspekter viktiga: att ha ett tydligt syfte och känna sig uppskattad (vilket arbetsplatsen kan förmedla), att ha en känsla av gemenskap inom organisationen (vilket arbetsplatsen kan tillgodose, men är svårare att uppnå genom enbart hemarbete), en känsla av att ha kontroll (t.ex. genom flexibla arbetsarrangemang) och att erbjudas de rätta verktygen och infrastrukturen som gör det möjligt att behålla fokus och hög energinivå (t.ex. utrymmen utan distraktioner, rätt ljudnivå, platser för avkoppling och pauser).

Hur väl stöder dagens arbetsplatser välbefinnande?

Leesman har sedan en tid tillbaka gått samman med Delos, grundaren av WELL Building Standard™ och sammanställt en uppsättning frågor som undersöker hur arbetsplatsen stöder välbefinnande på jobbet. Mer än 31 000 anställda från 37 organisationer globalt hade svarat på dessa frågor (före COVID).

Resultaten tyder på att organisationerna lyckas bäst när det kommer till att erbjuda frihet kring hur respektive var medarbetarna utför sitt arbete. 74 % respektive 65 % av respondenterna instämmer med att de har detta. Och denna frihet har verkligen satts på prov när organisationer över hela världen tvingades skicka sina medarbetare att arbeta hemifrån. Det ännu större testet kommer dock att bli för organisationer att ta tillfället i akt och ge medarbetarna förtroende, flexibilitet och valmöjligheter när det gäller var de ska arbeta i även efter pandemin.

Resultaten visar dock att arbetsplatsens utformning i flera fall inte tycks stödja välbefinnandet. Ungefär varannan medarbetare (48 %) håller med om att arbetsplatsens utformning stöder deras allmänna välbefinnande, medan endast 45 % anser att arbetsplatsens utformning visar att arbetsgivaren värdesätter dem.

Vidare anser endast 36 % av de tillfrågade att utformningen av och/eller placeringen av deras arbetsplats uppmuntrar till fysisk aktivitet. Däremot säger 72 % av de svarande i undersökningen om hemarbete att de har möjlighet att vara fysiskt aktiva när de arbetar hemifrån. De två är inte direkt jämförbara eftersom frågorna handlar om lite olika saker, men de visar att det finns mycket utrymme för förbättringar när det gäller kontorsutformning och att en stor del av medarbetarna riskerar att inte vara tillräckligt aktiva när de arbetar hemifrån.

...och var brister de?

De mest alarmerande siffrorna återfinns dock i frågorna kring det psykiskt välbefinnande, där nästan bara en av tre (35 %) respondenter håller med om att utformningen av deras arbetsplats hjälper dem att behålla den energinivå som krävs för att utföra sitt arbete väl. Det är knappast förvånande med tanke på att "ljudnivåer" är ett attribut som genomgående ger låga nöjdhetsnivåer (32 % nöjdhet globalt sett). För att göra saken ännu värre är det också bara en av tre (35 %) medarbetare som säger att det finns platser dit de kan gå för att återhämta sig om de blir mentalt utmattade.

Att fly till den egna hemarbetsplatsen är inte heller nödvändigtvis lösningen, eftersom det kan ha en negativ effekt på känslan av tillhörighet. Detta stora experiment med hemarbete har visat att det är en utmaning att upprätthålla en känsla av samhörighet:

Välmående arbetsplatsförändring

Det finns naturligtvis mycket utrymme för förbättringar. Många av medarbetarna som har svarat på frågorna om arbetshälsan har i själva verket svarat i en för-projekts fas eftersom arbetsplatsen har åtagit sig att genomföra förbättringar i arbetsmiljön.

Om man tittar på en av de arbetsplatser där frågorna ställdes efter att de tagits i bruk, på en WELL-certifierad arbetsplats, visar det hur stor skillnad arbetsplatsen kan göra: två av tre (66 %) medarbetare säger att arbetsplatsens utformning hjälper dem att upprätthålla de energinivåer de behöver, och 72 % tycker att det finns platser dit de kan gå för att återhämta sig mentalt om de skulle behöva det.

Många arbetsgivare fortsätter dessvärre att underinvestera i arbetsplatsen, men siffror som dessa vittnar ju då om de stora förändringar som en arbetsplats kan göra för medarbetarnas välmående. Och när det nuvarande globala experimentet med hemarbete (förhoppningsvis) lider mot sitt slut finns det en verklig möjlighet för organisationer att tänka om varför arbetsplatsen finns och ge sina medarbetare ett bra alternativ på såväl kontoret som valmöjligheten och flexibiliteten att utnyttja hemmiljön som en förlängning av arbetsplatsen på företaget.