Vem är ansvarig för att jag ska må bra på jobbet?

Ett delat ansvar

Att arbetsgivaren har det övergripande ansvaret för att arbetsplatsen ska vara en trygg och säker plats känner de flesta av oss till. En lite djupare förklaring vad gäller innebörden av detta ansvar får vi av Arbetsmiljöverket. Här tydliggörs innebörden av arbetsmiljölagen, där det framhävs att god arbetsmiljö inte bara handlar om att förebygga utan även om att främja det som är gott och friskt i organisationen. Att siktet utgår från individens välbefinnande, vilket betyder att arbetstillfredsställelse, möjlighet till samarbete och samband mellan arbetsuppgifter bör beaktas för att en medarbetare ska må bra. Att gemenskap som personlig- som yrkesmässig utveckling bör finnas för att en medarbetare ska känna att hen har möjlighet till självledarskap som yrkesmässigt ansvar över de arbetsuppgifter som ska utföras.

Därför har vi det systematiska arbetsmiljöarbetet som ligger till grund för hur arbetsmiljöarbetet ska bedrivas på alla arbetsplatser i hela Sverige. Det innefattar såväl den organisatoriska, sociala och fysiska arbetsmiljön, vilka är väsentliga delar i att skapa en god arbetsmiljö för både arbetsgivare som arbetstagare.

Det systematiska arbetsmiljöarbetet

Genom att använda sig av det systematiska arbetsmiljöarbetet kan arbetsgivare arbeta mer offensivt med organisatoriska som sociala arbetsmiljöfrågor. Syftet med detta arbete är att förebygga ohälsa och/ eller olyckor i arbetet, dvs minska riskerna. Detta innebär att kravet på arbetsgivaren är högt ställda, och framför allt på cheferna som ska ha kunskaper i såväl arbetsmiljö men även inom arbetsrätten.

Vem är då ansvarig för en medarbetares hälsa på arbetsplatsen? Det enkla svaret är att både arbetsgivare som medarbetare har ett gemensamt ansvar. Dock är det arbetsgivaren som har det yttersta ansvaret att förebygga ohälsa, sjukdom eller andra typer av skador på arbetsplatsen.

Framtidens ledarskap ställer högre krav på kunskap

I och med pandemin har nya arbetssätt och i vissa fall arbetsvillkor uppstått. Där vi kan konstatera att många väljer olika hybridlösningar, i och med det kommer det att ställas helt nya och andra krav på chefernas kunskaper för att förebygga ohälsa i arbetet punkt. Vi vet idag att många har en förhöjd samtidigt som gränserna mellan arbete och privatlivet suddas ut . Risken för ohälsa kopplat till arbetsbelastning har ökat betydligt och det förebyggande arbetet har blivit än viktigare. Hit hör även hur vi kan identifiera tidiga signaler och på så sätt agera innan medarbetaren blir sjukskriven.

Bristande kunskap kring sjukfrånvaro

MedHelp Care AB genomförde en undersökning bland 200 HR-chefer, vars företag hade över 200 anställda. Resultatet påvisade bristande kunskap kopplat till hur stor sjukfrånvaron i den egna organisationen var, vad sjukfrånvaron berodde på samt hur mycket de sjukskrivna medarbetarna kostade företaget.

Innebörden av kunskap hos cheferna kring att arbeta förebyggande skulle med hög grad av sannolikhet minska företagens sjukfrånvaro, och därmed även minska kostnader markant. Att ha en fördjupad kunskap inom arbetsmiljöområdet är av vikt om företaget ska minska sina sjukfrånvarokostnader.

Svårare att plocka upp problem

Genom att fler och fler företag övergår till hybrida lösningar, blir det svårare att fånga upp olika problem tidigt. Vi vet genom forskning att mående hos medarbetare är högt när vi har inflytande över våra egna liv och kan påverka vår situation – privat så väl som på jobbet. Att säkerställa att det finns en rimlig balans och kunna sätta gränser för medarbetare ligger på arbetsgivaren – för att undvika olika former av ohälsa. Detta kräver god kunskap inom arbetsmiljö som arbetsrätt hos både ledare och chefer.

Ohälsa kostar mycket

Enligt forskaren Tösses Teorell är arbetsgivare inte tillräckligt medvetna om de enorma kostnaderna för ohälsa hos de anställda. Att ha medarbetare som arbetar trots sjukdom är även det en kostnad. De gör ett sämre jobb, vilket innebär att de kan belastar sina kollegor. På sikt kan både berörd medarbetare och kollegor bli sjukskrivna på grund av den ökade arbetsbelastningen. Det innebär att helt plötsligt är fler arbetstagare frånvarande från sitt arbete, och arbetsgivare måste då anställa vikarier för att lösa den för stunden aktuella situationen. Därmed blir ett förebyggande arbete och snabba åtgärder oerhört viktiga. Att ständigt bli avbrutna och ständigt måste fånga nya bollar, gör oss överstimulerade och tiden för återhämtning blir alltför kort. Sammantaget kan vi konstatera att sjukfrånvaro är dyrt för företag, sett till såväl direkta kostnader som produktionsbortfall.

20 miljoner per år i kostnader- vid kortidsfrånvaro

För ett företag med 500 anställda, med en genomsnittlig månadslön på 30 000 kronor och en sjukfrånvaro på 6 procent, är kostnaden för sjukfrånvaron över 20 miljoner per år. Om sjukfrånvaron sänks med endast 1 procentenhet sjunker kostnaden med 3,5 miljoner kronor per år (exemplet avser korttidsfrånvaro) . Talar vi långtidsfrånvaro blir kostnaden betydligt högre. Då har vi inte heller tagit in i beräkningen hur det påverkar den enskilda medarbetaren som kollegor på arbetsplatsen.

Trots den höga nivån på summor relaterade till sjukfrånvaro på arbetsplatsen har en av tre HR-chefer inte haft koll på kostnaderna, därtill visar siffrorna att det finns en stor okunskap om både sjuktal och orsaker till sjukfrånvaron.

Fakta från rapporten Hälsodata visar vägen till en hållbar affär:

• 52 procent av HR-cheferna har dålig koll på vad sjukfrånvaron beror på
• 20 procent av HR-cheferna vet inte hur hög sjukfrånvaron i den egna organisationen är
• 35 procent av HR-cheferna vet inte vad sjukfrånvaron kostar
• Endast 31 procent har bra rutiner för att fånga upp signaler på ohälsa

Fördelen med en hälsosam arbetsplats

Att ha chefer som har kunskap inom arbets- och arbetsmiljörätt borde vara en given punkt i alla företags framtidsvision. Varför? Därför att en medarbetare som mår bra, producerar bättre, har lägre sjukskrivningstal, känner en större entusiasm, glädje, kreativitet och arbetsmoral m m. Därtill vet vi även att en social och säker arbetsmiljö där tillit och förtroende i kombination med tydliga mål samt närvarande och empatiska chefer, och där det finns en balans mellan arbete och privatliv och tid för återhämtning, gynnar arbetsmiljön på ett positivt sätt.

Detta kan minska exempelvis procenten konflikter som kränkande särbehandlingar. Därför är det en självklarhet att göra det förebyggande arbetsmiljöarbetet som en del av den dagliga verksamheten!

Några viktiga steg för en välmående arbetsplats

I och med förändrade arbetssätt behöver företag som organisationer arbeta strukturerat med sitt arbetsmiljöarbete. Här kommer det systematiska arbetsmiljöarbetet in, där vi hela tiden ska vara uppmärksamma på var i verksamheten som det kan uppstå risker.

Vad betyder detta rent konkret? Exempelvis våga testa nya metoder att arbeta, men var även noggrann med att utvärdera och justera om det inte riktigt blev som det var tänkt.

Punkter att fundera över:

• Ha tydliga mål i verksamheten kopplat till arbetsmiljön, där arbetsmiljöarbetet ska vara en del av de strategiska målen.
• Ha tydliga policys och rutiner, som är väl kända hos chefer som hos medarbetaren.
• Utbilda kontinuerligt både chefer som medarbetare i arbetsmiljö och arbetsrätt, då vi har olika roller men ett gemensamt ansar att samverka för en god arbetsmiljö på arbetsplatsen.
• Våga som chef att ställa frågor som rör dina medarbetares mående och inte bara hur det går på jobbet. Våga reagera på avvikelser!
• Om skyddsombud/ arbetsmiljöombud finns på arbetsplatsen – samverka!
• Var inte rädd att agera utifrån din chefsposition och var konsekvent i ditt ledarskap kopplat till arbetsmiljön eller arbetsrätten.

Källor:

Arbetsmiljöverket
Viktigt med eget inflytande
1 av 3 chefer vet inte vad sjukfrånvaron i företaget kostar