Vad är Psykologisk trygghet? - På alla nivåer

De tre nivåerna av psykologisk trygghet

• Individuellt - en miljö där jag upplever att jag får vara mig själv, bidra och ställa frågor utan rädsla för negativa konsekvenser.
• Team – en delad bild av att det är tryggt att bidra och göra sin röst hörd i gruppen.
• Organisation – en miljö där klimatet, både vad gäller formella och informella rutiner, stöttar och uppmuntrar öppenhet och tillitsfulla interaktioner mellan medarbetare

Det samhälleliga perspektivet

Det finns också en fjärde nivå, värd att nämna, nämligen den samhälleliga. Inte minst i en tid med större osäkerhet och samhälleliga utmaningar av olika slag. Som klimatkris, hotad demokrati, krig, ökad psykologisk ohälsa för att nämna några. Låt oss titta lite närmare på demokratiperspektivet: Enligt studier gjorda av bland annat The Economist och FN-förbundet har demokratin försvagats i värden under de senaste åren, vilket är ett trendbrott mot tidigare decennier. Det första som brukar inträffa är krympande utrymme för media, akademiker och det civila samhället – dvs en uppluckrad yttrandefrihet och självständighet. Detta innebär en miljö där den psykologiska tryggheten utmanas på ett strukturellt sätt. Att inte kritiskt kunna granska samhällsstrukturen eller låta forskningen vara självständig utan risk för pekpinnar och repressalier leder till ökad otrygghet.

Lärande och trygghet går hand i hand

Varför är det då så viktigt att värna den psykologiska tryggheten? Ett skäl är att det är en hörnstenarna för lärande. Oavsett vilken nivå vi väljer att fokusera. Det finns en stark koppling mellan upplevd trygghet och beteenden som gynnar lärande. Flera av de studier som Amy Edmondson genomfört lyfter upp just detta som en av de stora potentialerna med psykologisk trygghet. Behovet av psykologisk trygghet blir än viktigare i miljöer som är mer komplexa och där krav på innovation och kreativitet är stor. En utveckling som de allra flesta branscher och organisationer står inför om de inte redan är där!

Lärandet i en trygg miljö – mer än kompetensutveckling

En lärande organisation har inte bara en tydlig struktur för kompetensutveckling och utbildning – utan kännetecknas också av en miljö som möjliggör och uppmuntrar lärande i vardagen. Hur ska man kunna utvecklas och lära sig nytt om man inte får misslyckas, eller får öppet får diskutera status quo, utan att vara rädd för att bli nonchalerad eller tillrättavisad?

Lärandet handlar alltså inte bara om att lära sig nya uppgifter, eller att förändra sitt arbetssätt. Lärandet är i mångt och mycket ett lärande kopplat till beteende och förhållningssätt. Och här blir den psykologiska tryggheten om möjligt än mer betydelsefull. Om jag känner mig trygg nog att förändra mitt beteende, min kommunikation med andra och samtidigt, utan rädsla, vara öppen för både att ta emot och ge feedback finns goda chanser att organisationen både är lärande och ökar sina prestationer.

För att lärandets potential ska bli ännu större behöver vi lära tillsammans. Att tillsammans reflektera kring gjorda erfarenheter, och nyfiket utforska oväntade resultat kan leda till att det som tidigare kallades misslyckande i stället blir katalysatorn för utveckling. Då kan vi snacka om en trygg kultur!

Hur gör man då?

Amy Edmondsons pekar på att det behövs ett strukturerat arbete, och en medveten process, för att förändra och lyckas införa psykologisk trygghet som är på riktigt och håller över tid.

Som ett sätt att bli mer medveten kring potentialen kan vi dock alla börja med oss själva och vårt team genom att nyfiket och välvilligt utforska vårt eget beteende och vår kommunikation. Nedan finns några förmågor som kan vara gynnsamma på vägen mot ökad trygghet. Och därmed mot ökat lärande, ökad motivation, engagemang och innovation.

Sex kommunikationsförmågor som bygger psykologiska trygghet i ditt team

• Lyssna – Lyssna både inåt och utåt. Ställ frågor kring hur medarbetarna upplever tryggheten på arbetsplatsen och lyssna på svaren.
• Reflektera – Reflektera medvetet kring ditt eget beteende och uppmuntra andra att reflektera genom att avsätta tid och själv vara en förebild. Reflektera tillsammans!
• Synliggör – Synliggör goda exempel på sådant som främjar den psykologiska tryggheten. Prata om, lyft upp och visualisera.
• Visa öppenhet – våga visa dig sårbar och dela med dig av sådant som ka vara svårt och osäkert.
• Värna orden i din kommunikation – Observera dig själv och andra, hur många ord är stärkande, nyfikna, positiva och framåtriktade?
• Feedback – Be om feedback och berätta öppet om den feedback du får.

Läs mer

Amy Edmondson: “The Fearless organization. Psykologisk trygghet på jobbet.” En bok full av insikter, konkreta studier och tips på hur arbetet kan organiseras.