Bonnier Förlagen berättar

Projektet startades ursprungligen med att Bonnier hade identifierat att den gemensamma ljusgård som bildar navet mellan Albert Bonniers Förlagshus och det yngre Industrihuset, som används till gemensam matsal och pentry användes i mycket liten utsträckning. Samtidigt var ytan viktig utifrån möjligheten för de anställda att mötas och interagera mellan avdelningarna.Ytan kändes öde och som användare kände man sig i fokus gentemot de angränsade kontorsytorna som vetter ut mot ljusgården. Bonnier behövde en gemensam, trevlig yta där man kunde mötas under avslappnade former men det fanns också ett behov av att kunna använda ytan till events vid boklanseringar och andra gemensamma aktiviteter.

Spara

Utökat uppdrag

Projektet kom att utökas med att kontorsdelarna sågs över. Trots att många skrivbord stod tomma upplevdes trångboddhet och ett ökat behov av mötesytor. Kontorsytorna kunde effektiviseras genom att se över hur de olika avdelningarna hade för behov och förändra arbetssättet. Ett annat problem var att mötesytor, projektytor och möjlighet till att mötas under mer avslappnade former saknades.
Tidigt beslutades att inte göra kontoret aktivitetsbaserat utan hålla flexibla platser inom de egna avdelningarna.
Syftet, som initialt handlade om en gemensam paus yta kom alltså att omfatta att öka gemenskapen och integrationen mellan avdelningarna.

Förarbete och identitet

För att förstå hur avdelningarna arbetade utförde vi grundliga intervjuer med nyckelpersoner från varje avdelning där vi identifierade behoven omkring den enskilda avdelningen. Vi tittade också över behovet av förvaring som utgjorde ett stort problem och som bidrog till att kontorsytorna kändes belamrade och trånga. Vi införde gemensam förvaring istället för enskild vilket lösgjorde stora ytor som kunde användas till mötesrum, samtalsrum och projektytor.
En stor fråga var hur man skulle få ett gemensamt uttryck i lokalerna trots att avdelningarna hade olika behov och arbetssätt. Lösningen blev att ytorna färgindelades efter avdelning där övergången mellan färgerna utgjorde den tysta gränsen mellan de olika avdelningarna. Istället för stängda avdelningar kom de att flyta in i varandra och öka känslan av gemenskap. Konferensrummen fick enskilt tydliga identiteter med teman hämtade från verksamhetens olika fack.

Viktiga faktorer

I ett projekt där man ser att kontoret gapar tomt samtidigt som ytorna känns belamrade behöver man se över behoven ordentligt och identifiera problematiken i användandet av lokalen. Man behöver också ta hänsyn till om verksamheten inte passar för att helt interagera och arbeta flexibelt och där kan lösningen vara att skapa aktivitetsbaserat inom mindre områden eller avdelningar. Faran med en sådant tillvägagångsätt är att det kan skapas en ojämlik process eftersom varje avdelning har sina unika och specifika behov och vissa avdelningar kan komma i skymundan för andra som har större behov.
I detta projekt lyckades detta eftersom det fanns en lyhördhet från den interna projektledaren Louise Lindgren som guidade oss arkitekter i de olika behoven. Det fanns också en öppenhet från verksamheten och en gemensam vilja att få till en bättre anpassad arbetsplats som fungerade för många medarbetare. Tidigt i processen togs även vaktmästeri in i projektet som har en stor och mycket värdefull insikt i hur de olika avdelningarna arbetar och vilka dagliga behov de har.
Som övergripande flyttkordinator anlitades Senab, som hjälpte Bonnier med de omflyttningar och de möbelinköp som var nödvändiga. Ett projektteam sattes samman där byggledare, arkitekter, inredningsarkitekter, interna viktiga funktioner och interna projektledare hade ett nära samarbete. Ett mycket viktigt redskap för att nå målet och hålla tidplaner och budget.

Resultatet

Resultatet vittnar om en arbetsplats där vi tillskapat ytor för gemensamma aktiviteter, ett ökat kunskapsutbyte och mer effektiva ytor. Att vi kunnat återanvända stora delar av möblerna, ibland i ny skepnad genom omklädsel eller omlackering, har gett projektet extra tyngd då vi tagit hand om den miljöpolicy som man har inom koncernen.

Relaterade inlägg

Laddar inlägg