Kan pandemin befria kontorsslavarna?

Glädje för oss i framtiden

Exakt hur sviterna av pandemin kommer att påverka oss i framtiden är det ingen som vet, men i frågan om hur vi arbetar tillsammans kan man redan nu börja skönja ett antal effekter som faktiskt kan vara till glädje för oss i framtiden, trots allt elände. Det gäller verksamheter generellt men tjänsteproducerande organisationer i synnerhet. Kontorsarbete, helt enkelt, och insikterna kommer från statliga och kommunala såväl som privata organisationer.

Det första: Lös livspusslet

Det första är att vi måste vara mycket mer flexibla än många tidigare insett. Framför allt med var och när individen kan bidra till den gemensamma ansträngningen att driva projekt och processer. Normen har tidigare varit att du ska vara på jobbet, för då har man (cheferna) koll på att du faktiskt presterar. Visserligen har det funnits mer fritänkande arbetsgivare och verksamheter men de har alltid varit i minoritet. Nu har normen tvunget blivit en annan, vilket är utmärkt. Dels för att det hjälper människor att lösa livspusslet framgent och dels för att det också innebär ett större ansvarstagande för alla. Oavsett hur det nya normala kommer att se ut är båda dessa effekter av godo, både för individen och för organisationen.

Det andra: Minska mötesberoendet

Den andra är insikten om vad det stora mötesberoendet ställer till med. Det har blivit plågsamt tydligt för många hur ineffektiva standardmöten egentligen är som samarbetsform, särskilt när de sker online. I början av pandemin var paniken total. Hur ska vi kunna ha möten?!

Det visade sig att det fungerade hjälpligt med Zoom, på Teams och Skype. När den första häpenheten över detta faktum lagt sig kunde man andas ut och köra i gamla hjulspår igen. Bara lite sämre än tidigare. De som pladdrar mest dominerar ännu mer än tidigare och de som sitter tysta får ännu mindre chans att bidra, trots att de också sitter på lösningar och bra idéer. Ändå fortsätter många att bidra till mötesinfarkten, som om inga alternativ funnes.

Våga se på potentialen

Undersökningar och forskning pekar på att de mest negativa effekterna av att arbeta hemifrån inte har varit ergonomiska brister i första hand, utan psykisk ohälsa. Man känner sig isolerad men också mindre betydelsefull och delaktig, eftersom till och med det sociala och kulturella bidrag man ger som människa på en arbetsplats försvunnit. Kvar finns för många en känsla av obetydlighet och du behöver inte vara depressivt lagd för att påverkas negativt, när hela situationen varat så länge.

Ansvaret vilar alltså tungt på verksamheter, ledningar och ledare att se förbi det bekväma i att bevara gamla tänkanden och arbetssätt och istället våga se på potentialen i vad vi faktiskt lärt oss under denna pandemi, i hur vi arbetar som individer, grupper och organisationer.

• Vilken funktion ska kontoret egentligen ha?
• Hur skapar vi en sammanhållen kultur när vi ses mindre, fysiskt?
• Hur löser vi ledarskapet virtuellt?

Frågorna är som alltid fler än svaren men tydliga insikter finns redan på plats:

Försök inte att imitera hur ni arbetat innan, på den gamla vanliga fysiska arbetsplatsen. Att bara härma tidigare samarbetsformer är ett defensivt synsätt som kanske känns tryggt, men det är också ambitionslöst. Fungerade allt verkligen utmärkt innan pandemin?

Möjligheterna till utveckling och förbättring som den virtuella miljön, ge det fokus: Att minska mötesberoendet är bara ett exempel. Det är svårt att samverka asynkront i den fysiska verkligheten, men tämligen enkelt online.

Det ställer visserligen krav på ett större ansvarstagande för individen, men det i sin tur är förmodligen nyckeln till mer välmående och därmed mer presterande och engagerade medarbetare.

Människor som själva äger mer av sin tid och ansvaret för var, när och hur skapar en stark och drivande kultur

• Människor som själva äger mer av sin tid och ansvaret för var, när och hur de bidrar till det gemensamma resultatet och som känner sig litade på, av chefer och arbetskompisar. Den principen skapar en stark och drivande kultur.
• Det krävs visioner, det krävs en vilja och det krävs verktyg för att lyckas göra erfarenheterna från pandemin till nyttiga lärdomar för alla arbetsplatser. Vi kommer visserligen alla att behöva anstränga oss mer för att de ska bli bättre än förr men vad är alternativet? Det borde fler grubbla på i dessa dagar.