Sparade inläggFör fokus, bättre prestation och arbetsro
Bländande ljus, störande ljud och brokig visuell miljö är något som kan störa produktiviteten på en arbetsplats. Något vi vet är att 60-80% av alla intryck hjärnan bearbetar kommer från synen? Vad kan vi då göra som leder till ökat fokus och arbetsro?
Våra hjärnor bombarderas med intryck
För att förstå vikten av den fysiska omgivningen för produktivitet och välmående behöver vi också förstå hur den mentala belastningen förändrats över tid. För att avlasta hjärnan behöver vi både mentala och fysiska strategier för att hålla i längden.
Några exempel på mental belastning nedan:
- MENTALA PAUSER. För bara 25 år sedan fick vi betydligt fler pauser i vardagen. Kanske behövde vi göra ett bankärende på lunchen eftersom banken varken fanns i mobilen eller var öppen efter kl. 15. Vi fick en liten promenad, tog en nummerlapp och väntade på vår tur och någon annan knappade siffrorna åt oss. Efter arbetstid fanns ingen mail att läsa eller sociala medier att scrolla. Idag tar vi allt färre kognitiva pauser, både ofrivilligt och för att inte missa allt spännande i vår omgivning.
- UPPMÄRKSAMHETSEKONOMI. Plattformar tjänar pengar på att kapa vår uppmärksamhet och behålla den så länge som möjligt. Med psykologi och beteendedesign lyckas de, med sluga notifikationer och andra metoder, återta vår uppmärksamhet när vi avviker. Även i de fall då vi kan överlista knepen, drar det ändå bandbredd från våra hjärnor.
- STÄNDIGT MIKRO-LÄRANDE. Våra arbetsverktyg blir alltmer digitala. Vi påfrestar arbetsminnet mer då vi har olika digitala plattformar där vi kommunicerar, projektleder och dokumenterar. Då säkerhet och effektivitet är viktigt idag behöver digitala verktyg ständigt uppdateras och uppgraderas på bekostnad av, gissa vad… - vår mentala belastning. Vi behöver lära om, lära nytt, komma ihåg…
Distraktionsfritt viktigt vid koncentration
De kognitiva funktionerna är de viktigaste vi har vid kunskapsarbete. Minne, koncentration och uppmärksamhet krävs för produktivt arbete vid datorn. För att dessa mentala funktioner ska fungera optimalt behöver de flesta av oss en distraktionsfri arbetsmiljö.
Det är lätt att förstå att vi inte fungerar bra vid en obekväm temperatur. Kroppen känns obekväm när temperaturen är för hög eller låg och tankekraften som skulle gå till arbetsuppgiften går istället till stela fingrar, huttrande eller oro för svettfläckar. För t.ex. hörseln finns bestämmelser för decibel, hur ljudet får studsa och andra riktlinjer för arbetsplatsen.
60-80% av alla intryck hjärnan bearbetar kommer från synen
Ljud, ljus, växter och design har varit en självklar del av arbetsmiljön länge. Vi har mycket kunskap om hur vi skapar optimala arbetsförhållanden i dessa avseenden. Visuella intryck har tyvärr inte varit lika uppmärksammat.
Ändå kommer 60-80% av alla intryck som hjärnan bearbetar via synen! Hälften av Sveriges kontorsanställda sitter i öppna miljöer. De öppna miljöerna som är rätt utformade har många fördelar, men en del medarbetare kan ändå påverkas negativt.
Allt som händer i periferin skapar små mikrodistraktioner för oss, som försämrar vår förmåga till fokus och produktivitet. Vid ökad stress blir vi till och med mer känsliga för intryck i periferin då hjärnan ständigt skannar av omgivningen för potentiella hot och faror. En kollega som går förbi utgör förmodligen inget verkligt hot, ändå behöver hjärnan registrera och bearbeta informationen. Med bänkskärmar, särskilda rum för koncentration eller brusreducerande glasögon kan vi underlätta för hjärnan – och skapa en illusion av att det inte finns några hot och faror att skanna av (det brukar trots allt vara tämligen säkert i en kontorsmiljö).
Psykosocial effekt
Med verktyg för visuell brusreducering så som exempelvis brusreducerande glasögon avskärmas vi inte bara fysiskt. Psykologiskt ställer hjärnan in sig på fokusläge. Det blir dessutom en psykosocial effekt då kollegorna får en signal att vi inte vill bli störda. Det finns kostnadseffektiva och flexibla lösningar för bättre arbetsro och ökat fokus i en öppen arbetsmiljö. Särskilt i tider då de distraktionsfria miljöerna tas bort till förmån för mer mötesoptimerade och kreativa ytor.
En hög andel av befolkningen är extra känsliga för intryck
Det finns många grupper som kan vara extra lättdistraherade eller känsliga för sinnesintryck. Att utsättas för många intryck vid intryckskänslighet kan leda till stress och överbelastning. Och en stressad individ blir som sagt ännu mer känslig för intryck, med eller utan nedan nämnda diagnoser, på grund av att vi ständigt skannar omgivningen för hot och faror.
- HSP: Ca 20% av befolkningen är högkänsliga.
- Migrän: Ca 1,5 miljoner svenskar lider av migrän. I samband med migrän är det inte ovanligt att uppleva trötthet, koncentrationssvårigheter och hjärndimma (*Hjärnfonden).
- ADHD: Ca 5% av befolkningen adhd (4,5% av flickor upptäcks, ca 9% av skolpojkar och ca 3% av vuxna befolkningen). (*Socialstyrelsen)
- Autism: Ca 1-2% av befolkningen har autism. (*Hjärnfonden)
- Utmattning: I december 2022 var 41 500 individer sjukskrivna för utmattningssyndrom (*Försäkringskassan). Närmare hälften av alla sjukskrivningar är ett resultat av psykisk ohälsa och alltså den vanligaste orsaken till sjukskrivning.
