Sparade inlägg
Sparade evenemang
Sparade leverantörer
Sparade podcasts
Sparade videos
Sparade inlägg
Sparade evenemang
Sparade leverantörer
Sparade podcasts
Sparade videosHur planerat bakgrundsljud kan öka prestationen på kontoret
Bakgrundsljudet, det ljud vi inte tänker på men som ändå finns där, är avgörande för hur arbetsmiljön upplevs i öppna kontorsmiljöer. Mer bakgrundsljud innebär mindre oönskad överhörning mellan arbetsplatser.
Bakgrundsljud
Bakgrundsljudet blandar sig med kollegornas tal och gör så att man inte kan uppfatta innebörden av det som sägs. Man brukar säga att bakgrundsljudet maskerar talet. Eftersom igenkänning av tal är den största orsaken till vantrivsel och koncentrationssvårigheter är det viktigt med ett bra bakgrundsljud.
Här presenteras en studie som fördjupar sig i bakgrundsljud, dess inverkan och olika karaktärer. När bakgrundsljudet planeras medvetet kan det kallas komfortbakgrundsljud och detta inlägg handlar om det.
Chatter och vågor
Användning av maskerande ljud började redan på 60-talet, och har sedan dess bestått av brus. I Europa har få installationer gjorts men användningen har varit desto större i USA. I studien provas alternativ till bruset som kan vara en lösning för att väcka liv i diskussionen om maskering och skapa nya alternativ som ger en fungerande komfortbakgrund. Studien visar att människor föredrar ett komfortljud som benämns chatter eller multi-voice, jämfört med rosa brus (pink noise). Multi-voice är en inspelad ljudmatta, bestående av flera personer som pratar på samma gång. Även ljudet av vågor på Riddarfjärden gav bättre resultat än bruset i talområdet.
Experimentell studie
Syftet med studien var att jämföra fem olika ljud. 20 personer fick utvärdera ljuden i en öppen planlösning på ett kontor. Experimentet bestod av ett sifferminnestest, ”serial recall task”, en vedertagen metod för att testa mänsklig koncentration. Fem situationer ingick i studien, fyra inspelade ljud och tystnad.
Tre av ljuden var komfortljud; chatter, vågor och brus, som spelades samtidigt som inspelningen av en kollegas prat. På så vis kunde en kollegas prat med och utan komfortljud jämföras. Diagrammet ovan visar ljudnivån över frekvens för de fem ljuden. Background är ljudmattan som finns på grund av fläktsystem och trafikbuller och motsvarar situationen när det är tyst i ett kontor. Normalt ligger bakgrunden mellan 30 och 35 dBA men är ofta tystare i moderna kontor.
I tabellen ser man att chatter har 66% och brus 60% korrekta svar. Resultatet är publicerat i JASA, Journal of acoustic society of America, se länk.
Chatter eller tystnad
I studien fanns också fallet tystnad med. Det är intressant att chatter och tystnad gav samma prestation, 66%. Det verkar alltså som att man kan skapa samma koncentration med hjälp av komfortljud som i ett enskilt tyst kontor.
Chatter eller kollegors prat
Samtidigt visar studien att det normala fallet i öppna kontor, dvs att man uppfattar vad personer säger på ganska långa avstånd i lokalen, ger betydligt sämre resultat. Det benämns speech i tabellen, ger 55% rätt svar och det är en mer än 10 andelar skillnad mellan chatter och speech.
Slutsats
Resultatet av studien bekräftar att komfortljud ökar prestationen i ett öppet kontor. Den visar också att vissa ljud är att föredra framför andra och att arbetet med att ta fram rätt alternativ för varje kontor är viktigt vid val av system för komfortljud. Läs mer om hur projektering av komfortljud kan gå till under kunskapsinlägg om Adaptivt ljud-maskeringssystem.
Det naturliga bakgrundsljudet blir allt tystare på kontor, utvecklingen går mot tystare ventilation, tystare hårddiskar och bättre ljudisolering i glaspartier. Igenkänning av talinformation, upplevs som det mest störande och distraherande för personal i öppna kontor, det tillförda komfortljudet blir därför avgörande för hur störd man känner sig. Medveten dimensionering av det ljud som finns runtomkring oss, avgör hur mycket man kan uppfatta från kollegor.
