TRAPPOR SOM DYNAMISKA ELEMENT I RUMMET

Trappor är dynamiska rumselement. En trappa skapar en utsiktsplats och en möjlighet att ta spjärn i rummet. Trappor är strategiska punkter med interaktionspotential. En väl utformad trappa är en kraftfull ingrediens för att skapa mötesplatser och ge identitet.

Spara

TRAPPOR KOPPLAR IHOP MILJÖER

En trappas funktion är att koppla samman höjdskillnader och rumsligheter. En tillgänglig kommunikation kan vara en trappa som kompletteras med en nära ansluten hiss eller en vackert integrerad ramp.

Trappan är också ett nålsöga som alla i en verksamhet måste passera för att ta sig mellan våningsplanen. Trappan är därför ett bra ställe att sprida information, men också för att ”stöta ihop”.

RÄTT UTFORMADE TRAPPOR FÖRHÖJER IDENTITET

Utformningen av en trappa påverkar rummets identitet, såsom status, känsla, sfär. En väl formgiven trappa kan förhöja den. I ett rationellt planerat kontorshus ritas ofta just atriumgården med dess trappsystem som accent eller smycke till de övrigt funktionella och flexibla ytorna. Trappans form, färg och materialitet kan framhäva omkringliggande rum utan att helheten i byggnaden sätts ur balans. Rundade trappor, trappor som löper kors och tvärs, själva rörelsen i sig blir en beståndsdel i rummet och byggnaden. Trappor som rumsligt element har ett starkt symboliskt värde av rörelse och hälsa.

Steglängden i en trappa kan i sig ge rummet en helt egen karaktär och tyngd. Ett vackert och känt exempel är den långa, raka trappan i Göteborg Rådhus entréhall med dess låga steg. Steghöjden ger en värdighet åt hela rummet och påverkar hur vi rör oss genom det. De långsamma stegen uppåt ger tid för eftertanke på väg in i rättssalen. Brudpar skrider högtidligt ned för samma steg de första minuterna som gifta.

TRAPPOR GENERERAR MÖTESPLATSER

En trappa är ett utmärkt element för att bilda mötesplatser i en stad, på ett campus eller ett kontor. Inte bara själva trappan, utan platserna ovanför och nedanför blir tydliga rumsligheter. En av de viktigaste attrahenterna för bra mötesplatser är själva känslan att det händer något. FOMO är mötesplatsens feng shui.
Det stråk som trappan utgör ger en bra grund för platser att stanna på, till exempel en mindre parkyta, ett torg eller en foajé.

Trappan i sig genererar möten eftersom man naturligt går långsammare i stegen upp eller ned. Vi stannar lättare i en trappa om man möter någon, inte minst om trappan är smal.

TRAPPOR ÄR SITTPLATSER

En trappa kan uppfylla dubbla funktioner genom att också vara en sittplats. En rådande utveckling i bibliotek, kulturhus och muséer, såväl som arbetsplatser under 2000-talet är förekomsten av läktartrappan med två olika stegdjup. De större/dubbla stegen blir en läktare med sittplatser och de kortare stegen tjänar som en sammankoppling mellan två plan/rum/funktioner. En trappa är en inkluderande sittmöbel på samma sätt som en bänk eftersom antalet platser inte är definierat.

Den ökade förekomsten av läktartrappan är ingen slump. Under 2000-talets digitalisering och kunskapssamhällets framväxt har bibliotekens roll utvecklats. Från att främst vara allmänhetens gemensamma bokhylla och arkiv är biblioteken nu viktiga publika vardagsrum och öppna mötesplatser. Vi går till offentliga platser för att mötas och samlas runt gemensamma händelser.

Läktartrappan är vanligt förekommande även utan funktionen som fysisk länk mellan våningsplan. Den kan byggas mot en vägg eller som en pyramid med steg åt två eller flera håll. Läktartrappan fyller fortfarande den sociala funktionen som attrahent till möten.

Att vid en ombyggnation eller nyetablering se över trappor vad gäller behov, placering, funktion och uttryck kan ge stora effekter för en arbetsplats och i sin tur verksamheten och dess kultur. Använd trappor till mer än att knyta ihop våningsplan, se dem som centrala resurser för att generera möten och utveckla dem till mötesplatser mellan mötesplatser.

Relaterade inlägg

Laddar inlägg