Arbetstidskontroll – bra eller dåligt för återhämtning i flexibelt arbete?

Flexibelt arbete möjliggör och utmanar anställdas återhämtning

Allt mer flexibla arbetsformer implemeteras i hög grad inom kontorsyrken. Sverige är ett av de länder i världen där vi har störst möjlighet att arbeta flexibelt i tid och rum. En växande andel kontorsarbetare erbjuds flexibilitet genom möjligheten att själv välja när, var och hur arbetet ska utföras. Det är ett arbetssätt som underlättas av informations och kommunikationsteknik (t.ex. smartphones, laptops, läsplattor). I takt med ökningen av flexibelt arbete, ökar även behovet av mer kunskap som kan hjälpa arbetsgivare att dra nytta av fördelarna och minska nackdelarna.

Medför fördelar

Idag vet vi att flexibiliteten medför många fördelar, exempelvis genom att möjliggöra för anställda att balansera krav och aktiviteter i både arbetslivet och under fritiden, vilket ofta underlättar individers livspussel. Från organisationens perspektiv är bland annat en fördel att anställda som erbjuds flexibilitet ofta svarar med ett stort engagemang och lojalitet till sin organisation, vilket kan gynna produktiviteten.

Medför också utmaningar

Dock kan flexibelt arbete också medföra utmaningar. Sedan flera år har det skett en trend av ökande sjukskrivninstal pga stressrelaterade symptom, där bland annat hög arbetsbelastning och arbetsintensifiering är vanliga bidragande faktorer. I flexibelt arbete kan det här visa sig genom att anställda nyttjar flexibiliteten till att arbeta mer och längre. De är också tillgängliga till arbete under tid som annars skulle kunna vara återhämtande (t.ex. kvällar, helger och semestrar). Eftersom återhämtning är en viktig motpol för att förebygga och motarbeta stressrelaterade symtom, ökar behovet av kunskap om arbetsförhållanden i relation till återhämtning i flexibelt arbete.

Ny studie från Högskolan i Gävle

I en nyligen publicerad studie undersökte vi samband mellan arbetstidskontroll, arbetsrelaterad teknikanvändning utanför ordinarie arbetstid (t.ex. att jobba via sin smartphone eller laptop under kvällen), övertidsarbete och å andra sidan återhämtningsbehov hos kontorsanställda med flexibelt arbete.

I studien fann vi:

• Att ha hög grad av kontroll över sin arbetstid (att själv kunna välja när man arbetar) visade samband med ett lägre återhämtningsbehov efter arbetsdagen.
• Att hög grad av arbetsrelaterad teknikanvändning (att jobba med t.ex. smartphone eller laptop) efter ordinarie arbetstid visade samband med ett större återhämtningsbehov.
• Att mer övertidsarbete visade samband med ett större återhämtningsbehov.
• Att en hög grad av kontroll över arbetstiden, för vissa, visade samband med ett högre återhämtningsbehov, genom att generera mer arbetsrelaterad teknikanvändning efter arbetstid och därmed mer övertidsarbete.

Slutsatser

I flexibelt arbete kan hög kontroll över arbetstiden vara en viktig faktor för att möjliggöra återhämtning efter arbetsdagen. Men, det möjliggör också för anställda att ägna sig åt arbetsrelaterad teknikanvändning efter ordinarie arbetstider, vilket kan bidra till mer övertidsarbete, och således ett större behov av återhämtning. I och med den ökade implementeringen av flexibelt arbete är det särskilt viktigt för arbetsgivare att vara medvetna om risken för att arbetet blir gränslöst när arbetet kan utföras med hjälp av teknik och när arbetsbelastningen är hög.

Några praktiska råd:

• Följ regelbundet upp hur medarbetarna mår i det flexibla arbetet, på gruppnivå men även individuellt.
• Tydliggör och kommunicera förväntningar om t.ex. tillgänglighet, både från arbetsgivaren och kollegor emellan.
• Diskutera vilka risker som finns i er arbetsmiljö när det gäller hinder för återhämtning.
• Diskutera vilka fördelar ni ser för att möjliggöra återhämtning och ta tillvara på de fördelar som flexibiliteten innebär för både organisation och individ.

Referens

Ovanstående text är baserad på en enkätstudie med drygt 2500 kontorsarbetare med flexibelt arbete (förtroendearbetstid eller flextid). Ta gärna del av publikationen i sin helhet via följande länk: https://doi.org/10.3390/ijerph20010691

Detta inlägg är skrivet av: Johanna Edvinsson 2023-03-24