Forskningsprojekt om Flexibelt Arbete

Kunskap som kan komma till nytta för både forskning och organisationer

I flexibelt arbete kan anställda i hög grad styra över var, när och hur de utför sitt arbete. Trafikverket är en av många organisationer som har infört flexibelt arbete i form av förtroendearbetstid och flextid. Högskolan i Gävle har tillsammans med Trafikverket drivit det 4-åriga forsknings och utvecklingsprojektet "Flexibelt arbete - Hälsofrämjande interventioner för en hållbar digitalisering". Vi är två doktorander som skriver våra avhandlingar inom ramen för projektet, som bestod utav tre delar; kartläggning, fokusgruppsintervjuer och en intervention. Resultat från de olika delarna i projektet kommer att finnas tillgängliga i form av inlägg på denna sida allteftersom de har publicerats i vetenskapliga artiklar och vår förhoppning är att vi på så sätt kan sprida forskningen så att den kan komma till praktisk nytta i organisationer.

Kartläggning av positiva och negativa faktorer med flexibelt arbete

Som ett första steg i projektet ville vi kartlägga positiva och negativa faktorer i flexibelt arbete. Alla anställda med förtroendearbetstid eller flextid (4 900) fick därför svara på en omfattande enkät med frågor som behandlade allt från organisatoriska faktorer som till exempel policy och ledarskap, psykosociala faktorer som höga arbetskrav, förväntningar om tillgänglighet och socialt stöd samt individuella faktorer som överengagemang i arbetet, övertidsarbete och gränshantering mellan arbete och privatliv. Enkäten innehöll även frågor om olika hälsoutfall såsom återhämtning, balans mellan arbete och privatliv, stress, hälsa och välbefinnande.

Fokusgrupper för att främja god arbetsmiljö och hälsa i flexibelt arbete

Som ett andra steg i projektet ville vi ta reda på vilka åtgärder som anställda med flexibelt arbete anser är mest väsentliga för att främja en god arbetsmiljö och hälsa. Vi genomförde åtta fokusgrupper med medarbetare, en fokusgrupp för första linjens chefer, en för mellanchefer och en för högsta ledningen. Resultatet från kartläggningen (2016) låg till grund för diskussionen om åtgärdsförslag. Samtliga förslag kategoriserades sedan och sammanställdes till förbättringsområden utifrån vad organisationen, gruppen och individen kan göra för att förbättra arbetsmiljö och hälsa i flexibelt arbete.

Intervention om teknik och arbetsstrategier på individ och gruppnivå

I det tredje och sista steget i projektet utvecklades och genomfördes en intervention, baserat på de åtgärdsförslag som framkom under fokusgruppsintervjuerna (2017). För att kunna utvärdera eventuella effekter genomfördes interventionen på en avdelning (180 anställda) i organisationen medan en annan avdelning (150 anställda) med likande arbetsuppgifter fungerade som jämförelsegrupp.
Interventionen bestod utav två delar:

• Utbildning i tekniska funktioner (Skype, Outlook och OneNote) för att utveckla hållbara och hälsofrämjande arbetsstrategier när det gäller att hantera mejl, prioritera och strukturera arbetsuppgifter samt minimera avbrott i flexibelt arbete.
• Workshop för att utveckla hållbara och hälsofrämjande arbetsstrategier inom arbetsgruppen i form av regler och riktlinjer kring till exempel förväntningar om tillgänglighet och fysisk närvaro på arbetsplatsen.