Minskat Co2-avtryck med hållbart ljus

Mer än LUX och pris

Vad har vi att vinna på att planera för en hållbar belysning? Det är mycket fokus på LUX och pris för enskilda produkter i projekten. Om man tänker hållbart, blir ekonomin över tid mer besparande. Mindre slit och släng, mer kvalitet. Hållbarhet handlar om ekonomi, miljö och social hållbarhet. Det är mer komplext än någonsin att köpa belysning. Det har du säkert märkt bara du går till lampaffären och ska köpa ljus till ditt hem. Vad är vad och vad ska man tänka på? Det ska vi reda ut i detta kunskapsinlägg.

Social hållbarhet

Ljuset påverkar människan - rätt ljus kan ge ökad produktivitet och förbättrat välmående (1). Brist på ljus skapar ohälsa och vi behöver i allmänhet fler ljuspunkter, inte bara ett ljus. Ljus och design hänger ihop. Lyckas vi bra, får vi en bra känsla. Har vi samtidigt tänkt på helheten, kommer vi bli lyckligare. I arbetsmiljöverkets föreskrifter, AFS 2020:1 136 §, ska belysningen vara av god kvalitet, vilket innebär att man tar hänsyn till 1. Belysningsstyrka 2. Färgåtergivning anpassad till verksamheten 3. Besvärande flimmer 4. Bländfrihet 5. Ljusfördelning och 6. Kontraster. Det är alltså inte tillfyllest att endast bedöma belysningsstyrka.

Vi presterar sämre i dåligt ljus

Resultatet av dåliga armaturplaceringar skapar trötthet och okoncentration, vilket gör att prestationen blir sämre (2). Då vårt vanliga förhållningssätt till ljus är utomhus, vilket ständigt är föränderligt, så kan man ju tänka sig att ett ljus som är konstant och artificiellt, till relativt låga belysningsstyrkor är ganska tröttande för oss. De som upphandlar belysning har här ett ansvar att införskaffa kunskap. När man efterfrågar belysning i projekten, så vet man oftast inte vem som ska hyra lokalen. Hur vet man att dom som ska flytta in där behöver t ex 300lux?
Från den 13/12 2021 uppdaterades standarden SS EN 12464-1. Det går inte längre att fortsätta som vi gjort, vi måste ta hänsyn till människans behov av ljus. Jag har skrivit om standarden tidigare, se artikeln "Uppdatering svensk standard".

Ljuset påverkar…

- Synsinnet: Syn, säkerhet och orienteringsförmåga
- Kroppen: Uppmärksamhet, kognitiv prestation, dygnsrytmen
- Känslor: Sinnesstämning, energi och avkoppling

Humankapitalet är den viktigaste, men också mest kostsamma resursen på en arbetsplats och den måste vårdas för att fungera optimalt. Ljus handlar om social hållbarhet, för detta krävs 4 komponenter, se lista nedan. Dessa kan med fördel kompletteras med olika färgtemperaturer beroende på situation eller att man har ett automatiskt dynamiskt ljus.

• Skuggfritt allmänljus (omgivningsljus)
• Arbetsljus
• Dekorativt ljus (effektljus)
• Biologiskt ljus

Ovan ser vi klimatpåverkan för en belysningsarmatur, tillverkad av svenskt företag under en beräknad tid av 20 år. Här är det två saker som sticker ut, störst klimatpåverkan är under användningsfasen med 73 % och därefter materialet i armaturen med 26 %.

Överinstallation

Om vi börjar med användningsfasen så finns goda möjligheter till bättring. Vid planering måste konsulten ta hänsyn till bibehållningsfaktorn 3. Alltså hur mycket ljus finns kvar efter den tid som lysdioderna förväntas ge sämre effekt? Detta uppges av tillverkaren som L70 50.000/h. Det betyder att efter 50.000 timmar återstår 70 % av ljuset. Det betyder i praktiken att man behöver installera 30 % mer ljus för att bibehålla beräknad belysningsstyrka. Det känns inte acceptabelt att ljuset ska försämras med 30 %. Välj då hellre L80 – L100 för ett kontor och kanske 50.000 timmar, medan en industri behöver 100.000 timmars beräknad drifttid. Men detta är val som ska göras. Har man inte kunskap om detta, måste det införskaffas (3).

Styrsystem

Ljusstyrning sparar energi och idag är ”trådade” system vanligast. Men det enda vi egentligen gör med ljuset, är att sätta av och på, samt möjligen att ljusreglera. Det dras en massa ledning för att få den funktionen på belysningen, vilket egentligen inte är nödvändigt längre, kabeldragningen alltså. Vi kan spara på plast, koppar och tid för installation och planering, om vi istället väljer trådlös kommunikation mellan armaturerna. Det blir ekonomiskt gynnsammare och spar på material för miljöns skull, vilket är lika med minskat Co2. EL-skåp som ska installeras med specialkompetens behövs inte längre. All information som behövs, sparas istället i en molntjänst vilket besparar ytterligare tid, plast och koppar. Dessutom får man ett ökat mervärde. Med ny teknik kan vi göra mycket mera, än bara ljusreglera eller on/off.

Smart styrning

Allt hänger på en smart sensor som sitter i varje armatur eller som en egen enhet med ungefär 3-4m mellanrum. Tillsammans bildar belysningen ett nätverk och sitter strategiskt på alla ytor. Nu kan armaturerna nyttjas till att kommunicera och övervaka. Vilket ökar vår säkerhet och ökar komforten. Nu har vi inte enbart förbättrad ljuskomfort, utan även förbättrad luft via samarbete med fastighetens ventilation eller varför inte möjlighet att se lokalutnyttjande samtidigt.

Naturfiber för minskat Co2 utsläpp

Så har vi då armaturerna och dess material och hur vi ska förbättra och minska klimatpåverkan på materialet i armaturerna. Nu kan man t ex köpa Sveriges vanligaste armatur tillverkad i papper. Det låter kanske helt knasigt men fungerar riktigt bra. Armaturstommen tillverkas i svenskt naturfiber och har exakt samma ljusegenskaper som armatur i plåt eller annat. När materialet återvinns någon gång i framtiden blir det kanske en mjölkförpackning nästa gång. Det går åt 7st dagstidningar till att producera en armatur. Tätt packad papp för att klara tuffa miljöer. Istället för att skicka med produktinformation på olika språk och medföljande papper så trycks informationen direkt på armaturen och man räknar med att spara cirka 520.000 pappersark, motsvarande 2,6 ton i vikt. Denna typ av armatur är också sin egen förpackning, vilket betyder att man inte behöver emballera armaturen med annat material. Jämför man med en armatur tillverkad i plåt, så gör man ett minskat Co2 utsläpp med 81 %.

Återbruk av armaturer

Senast häromveckan satt jag för första gången i ett byggmöte med en av Sveriges större fastighetsägare och diskuterade hur vi skulle göra för att minska klimat-påverkan. Kraven från fastighetsbolagen ökar och vi måste hjälpas åt om vi ska få ordning på miljön i framtiden. Hållbarhet handlar till stor del om att vi ska kunna överlämna vår jord till våra barn och barnbarn. Vi kan inte längre förbruka material som vi har gjort tidigare.Det förekommer att belysningsarmaturer slängs på soptippen trots att dem är fullt fungerande och kunde användas många år till. Anledningen är ofta att det inte passar in längre - alltså rent estetiskt. Men det beror också på att man inte vet hur länge till armaturerna skulle kunna ge kvalitativt ljus åt oss. Via ett styrsystem vet man hur länge armaturerna har brunnit och då har dom ett värde och kan säljas eller återbrukas. Om ni har armaturer som ni tror kan återbrukas så kontakta mig, så ska jag svara på om det lönar sig eller inte. De flesta armaturer är inga problem att återvinna, rent ekonomiskt blir kanske inte skillnaden jättestor, men miljövinsten kan bli stor.

Källor:
1. Klimat & miljö | Globalportalen
2. Arbetsplatsens utformning AFS 2020:1, föreskrifter - Arbetsmiljöverket
3. Ljusamallen_inomhus_2015.pdf