NPF* i arbetslivet - kognitiv mångfald

Foto: Angela Roma, Pexels

Lika men ändå olika

Mänskliga hjärnor är till stor del uppbyggda på samma sätt. Det som gör att vi mår bra och vår hjärna presterar bra är ungefär detsamma för alla, oavsett vilka vi är och vilken typ av jobb vi har. Vad, och i vilken utsträckning yttre faktorer påverkar en person (t.ex. brus) är olika från person till person.

Även om vi till största delen är lika, har vi alla olika genetiska, fysiologiska och neurologiska variationer. Mångfald och inkludering finns numera på de flesta större företags agendor när det gäller ålder, kön, etnicitet och sexuell läggning. Det är dags att vi även inkluderar kognitiv mångfald i diskussionen. Med fokus också på kognitiv variation kommer förmodligen organisationen även att gynnas i effektivitet, trivsel och välmående.

NPF*- nyckelkompetenser

Många egenskaper hos individer med npf* anses vara nyckelkompetenser för framtiden, t.ex. hyperfokus, kreativitet eller problemlösning. Personer med npf-diagnos har ofta annorlunda infallsvinklar och lösningar på problem som en grupp med individer utan npf-diagnos kanske inte skulle ha tänkt på.

En nyligen genomförd studie av Hewlett Packard Enterprise som mätte arbetsprestation fann att arbetsgrupper som har kognitiv variation i teamet (t.ex. npf och neurotypiska**) är 30% mer produktiva än neurotypiska. Detsamma gäller för diversifierade team överlag.

*npf står för neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. De vanligaste diagnoserna under npf-paraplyet är adhd, autism, tourettes syndrom och språkstörning. Se längst ner för kortfattad info och tips på mer läsning.

**neurotypiska = utan npf-diagnos

NPF*- Superkraft, funktionsvariation eller funktionsnedsättning?

Är individer med npf supermänniskor? Har de superkrafter?

Genom att belysa de styrkor (eller superkrafter?) som personer med npf kan ha, vill vissa ta bort det negativa stigmat runt npf. Det är ju fint menat och bra att inte endast de negativa sidorna blir belysta. De flesta med npf kan dock intyga att det just heter funktionsnedsättning pga svårigheterna att fungera i samhället. Kanske finns strategier för att fungera bättre som gör att nedsättningarna inte märks lika mycket. Men att hela tiden hålla koll på strategier och hindra impulser eller aktivt blockera intryck som stör kan ta mycket energi och vara dränerande.

Ordet funktionsvariation används ibland och betyder variation i sättet att fungera på. Dvs. det inkluderar även personer utan diagnos. Vissa personer med npf tycker att det är ett helt ok uttryck, andra menar att det förringar de svårigheter som kommer med diagnosen.

De faktorer i vår arbetsmiljö som stöder individer med npf liknar de faktorer som påverkar hjärnans hälsa, kognitiva prestanda och produktivitet bland den neurotypiska befolkningen.

Så varför har vi pratat så lite om npf på arbetsplatsen tidigare?

Stigmatisering i arbetslivet

NPF*- vad säger arbetsmarknadsrapporten?

Tyvärr har en högre andel av befolkningen med npf svårare att komma in på arbetsmarknaden. Andra kämpar på jobbet genom att försöka passa in, maskera sina svårigheter och läcker därmed onödigt mycket energi.

Attention skickade ut en enkät som besvarades av 1071 personer över 18 år som själva har en npf-diagnos som sedan sammanställdes i en arbetsmarknadsrapport om npf på arbetsplatsen (2022, bifogad).

De vanligaste hindren och försvårande faktorerna för personer med npf var:

• Stressig arbetssituation (73%)
• Rörig och ostrukturerad arbetsmiljö (71)
• Fysiska arbetsmiljön är påfrestande (t.ex. mycket ljud/intryck) (65%)
• Otydlig styrning/ledarskap (65%)

Ca en tredjedel svarade att de undvikit att berätta om sin diagnos av rädsla att bli negativt bemötta.

Ca 50% av dem som svarade på enkäten var öppna med sin diagnos för sin arbetsgivare. 20% valde att inte berätta trots att de kanske skulle ha velat. Detta pga en oro för att bli diskriminerad eller missförstådd. Många som berättat om diagnosen upplever att de upplevt negativa attityder från sin arbetsgivare.

Stereotyper kring npf

De negativa attityderna som personer med npf upplever bottnar förmodligen i okunskap och stereotypisering.

"Alla autister beter sig såhär”, eller “Alla med adhd har de här dragen”.

Precis som norm-individer har personer med npf olika styrkor, svagheter och preferenser på hur just de vill och mår bra av att bli bemötta. Just för att det är så vanligt att personer med npf blir skrivna på näsan om hur “de är”, blir det lätt ett känsligt ämne att prata om. Ordval och sätt att prata "om" gruppen kan bli laddade. Så länge den välvilliga intentionen finns där och nyfikenheten att vilja lära sig mer och göra situationen bättre för alla, är det oftast bättre att lyfta frågan än att undvika den för att slippa trampa i klaveret.

Hur anpassa för att personer med npf ska trivas och må bra?

• Hjärnsmart: Generella råd för en hjärnsmart arbetsplats (bra för alla, men särskilt för personer med npf).
• Utbildning: skaffa dig kunskap (som chef och kollega) om npf, men fråga framförallt varje individ hur hen jobbar bäst och bygg organisationen på individers styrkor i den mån det går
• Fysisk miljö: som möjliggör fokus och minskar distraktioner
• Kultur: Bygg en miljö där alla åsikter är lika värda
• Organisation: Tydliga arbetsbeskrivningar, processer
• Struktur: Ramar kring kommunikation, t.ex. hur snabbt behöver man svara på mail, kan jag med fördel ha vissa notifikationer av (slack, teamschatt etc.)
• Återkoppling: Ge och ta feedback ofta kring arbetsuppgifter, prioriteringar, prestationer
• Spela in vissa möten och viktiga samtal så de går att se/höra igen.

De sju frågorna

Strukturer och rutiner är bra för de flesta, men extra värdefulla för personer med npf. Vanligtvis drar vi egna antaganden och slutsatser kring otydlig kommunikation - som lätt kan leda till misstag och missförstånd.

Att använda de sju frågorna tydliggör ramar, minskar stressnivå och frigör hjärnkapacitet när vi inte hela tiden behöver fundera kring dessa frågor kring en arbetsuppgift.

1. Vad ska jag göra?
2. Var ska jag vara?
3. Vem ska jag vara med?
4. Hur länge ska det hålla på?
5. Vad ska hända sen?
6. Vad behöver jag ha?
7. Varför ska jag göra det?

Hur får vi in mer kognitiv mångfald i organisationen?

Se över den befintliga rekryteringsprocessen för att få mer mångfald i organisationen. För att komma runt personliga tankefällor (bias) är det viktigt att anpassa rekryteringsprocessen därefter. Det är detsamma för alla typer av mångfalds- och inkluderingsinsatser. Vill vi som organisation öka mångfalden behöver vi se över var och hur vi letar efter talanger.

Att ersätta CV och personligt brev med ett initialt frågeformulär för att se om kandidatens kompetenser matchar arbetsuppgifterna kan t.ex. vara en väg.
Se exempel på Unicus rekryteringsprocess här. De anställer endast konsulter med autism.

Även mottagandet efter anställning, dvs onboarding, omhändertagande och visad respekt är avgörande för om organisationen lyckas behålla talangerna.

Runda Bords-event om npf i arbetslivet

AmbiCare och flow2thrive anordnade i april 2023 ett Runda Bords-event, där större svenska och internationella organisationer diskuterade npf på arbetsplatsen och hjärnsmarta kontor. Detta för att lära av varandra, hur vi kan attrahera och behålla personal med npf och vad vi kan lära av strategier som är bra för personer med npf. Eventet föregicks av en undersökning där de frågade personer med npf om strategier och arbetssätt som fungerar eller inte fungerar. Eventet gästadess av experter inom ämnet, bl.a. en neuroarkitekt, jurist och företaget Unicus som endast anställer autistiska konsulter.

Mer i rapporten här (på engelska).

Rekommenderad läsning för chefer, anhöriga och personer med npf

Hjarnfonden.se

Attention.se - Med NPF på jobbet

ADHD på jobbet: om forskning, hjärnan och strategier
Författare: Lotta Borg Skoglund & Martina Nelson

Adhd - Från duktig flicka till utbränd kvinna
Författare: Lotta Borg Skoglund

AUTISM INIFRÅN - Speglingar av ett autistiskt vi
Författare: Serena Hasselblad & Dennis Hansson

Kortfattat om npf

Enligt Attention beskrivs npf såhär:
Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) beror på hur hjärnan arbetar och fungerar. De vanligaste funktionsnedsättningarna är adhd, AST, Tourettes syndrom och språkstörning. De olika diagnoserna är närbesläktade och det är vanligt att samma person har flera diagnoser. NPF har du med dig i livets alla skeden.

SYMPTOM PÅ NPF
Vi kan alla glömma bort en tid att passa och ha svårt att koncentrera oss någon gång ibland. Det är först när svårigheterna är så stora att de kraftigt påverkar individens utveckling och möjligheter att fungera i samhället som det handlar om en funktionsnedsättning.

Personer med NPF har ofta svårigheter med:

• Reglering av uppmärksamhet
• Impulskontroll och aktivitetsnivå
• Samspelet med andra människor
• Inlärning och minne
• Specialintressen som kan uppta stor del av uppmärksamhet och tid
• Lätt att hamna i tvingande rutiner eller handlingar