Om organisationens betydelse för arbetsmiljö och hälsa

Maria Nordins, docent i psykologi, forskning handlar om organisationens betydelse för hur man har det på arbetet och hur man mår. Här är några nedslag från vad de har kommit fram till i den forskningen.

Spara

Skillnader i arbetsmiljö och hälsa

I ett projekt om hälsa hos kvinnor i industrin studerade vi skillnader i arbetsmiljö och hälsa mellan kvinnor i industri och servicesektorn och mellan kvinnor och män inom industrisektorn. Här fann vi att olika typer av arbetsorganisation dominerade inom olika sektorer. I industrin var den reglerande och traditionell, dvs mer hierarkisk med många chefer på många nivåer, medan i servicesektorn fanns mer grupporienterade organisationstyper och således en plattare organisation som inte hade lika många nivåer och chefer. Sett tvärs över sektorer, var organisationens effekt på de anställdas arbetsmiljö var främst generell, även om det fanns vissa skillnader. Exempelvis visade resultaten att den traditionella organiseringens hade en genomgående negativ effekt på kvinnors arbetsmiljö där effekten var genomgående negativ för kvinnorna. Organisering enligt den grupporienterade arbetsplatsen visade på mest positiva effekter på anställdas arbetsmiljö.

Indikerade resultat

Resultaten från projektet om kvinnor i industrin indikerade att kvinnor hade det bättre i servicesektorn, som omfattar offentlig sektor, än i industrisektorn. Och så kan det mycket väl vara eftersom det kan vara svårt att vara kvinna i en mansdominerad sektor som ju industrisektorn är. Vad vi vet från offentlig statistik är emellertid att fler kvinnor är sjukskrivna än män och från forskning vet vi att den svenska arbetsmarknaden är könssegregerad och att hur offentlig sektor organiseras har negativa konsekvenser för sina medarbetare. Därför intresserade vi oss vidare för arbetsmiljön i offentlig sektor där kvinnor är överrepresenterade.

Möjligheten att forma sitt arbete

I ett projekt under ledning av Kristina Westerberg, jämförde vi äldreomsorgen i norra Spanien med den i norra Sverige. I detta projekt fann vi att den spanska äldreomsorgen var mer traditionellt och hierarkiskt organiserade än de svenska med fler chefer och mindre arbetsgrupper. Givet tidigare forskning var vi lite förvånade när vi fann vi att de spanska medarbetarna mådde bättre, var mer engagerade men mindre överengagerade i sitt arbete, upplevde att de gav bättre vårdkvalitet och inte ville sluta på arbetet i lika hög grad som svenskarna. Dessutom var omorganiseringar mer frekventa i Sverige. Vi fann också att möjligheten att forma sitt arbete (vilket anses vara en hälsofaktor) var hög i båda länderna, men att måendet försämrades hos svenskarna när de hade en hög möjlighet att omforma sitt arbete. Möjligtvis hade de för lite struktur och ledning för att kunna skapa ett hälsosamt arbete. Arbetet kan ha varit gränslöst. Bristen på ledning hos de svenska cheferna syntes också i resultaten som visade att de spanska chefernas engagemang i arbetet påverkade medarbetarnas hälsa, arbetsengagemang, upplevd vårdkvalitet och vilja att lämna arbetet, medan de svenska cheferna i princip inte verkade påverka sina medarbetare alls. En del av förklaringen till detta, kan vara att den traditionella och mer hierarkiska organisationen ger mer struktur och gräns. Även om den platta organisationstypen som kännetecknar den svenska äldreomsorgen, har ansetts vara bättre ur engagemangs och medarbetarhänseende, kan det vara så att de svenska organisationerna har blivit för platta med för lite styrning från chefer och ledare.

Lyckad omorganisering

När arbetsgrupper blir för stora och antalet chefer för få, blir rolltydligheten lidande. I den spanska äldreomsorgen är rollerna tydligt definierade. Där finns de som sköter städning, de som lagar maten och de som står för vårdandet. I Sverige gör alla allt på äldreboendena - det finns helt enkelt ingen arbetsdelning. I ett projekt där vi följde införandet av klassmentorer i en låg- och mellanstadieskola såg vi emellertid att när man delade upp arbetet så att lärarna svarade för så kallade klassmentorer tog hand om klassens psykosociala miljö, förbättrades arbetsmiljön och lärarnas hälsa avsevärt efter att tidigare ha varit dålig med många sjukskrivningar och önskan om att sluta på arbetet. Tack vare en lyckad omorganisering som utgick från lärarnas behov, och att de var mycket delaktiga och engagerade i skapandet av den nya organisationen tillsammans med ledningen, uppger lärarna att de aldrig har varit så produktiva trots att de inte arbetar lika mycket som förut och att de kan vara lediga när de är lediga och tillåta sig vara sjuka när de är sjuka. Klassmentorerna säger att de upplever att de gör nytta och att de är viktiga för elevernas framtid. Eleverna är tryggare, lugnare och tycker att det är skönt att slippa vikarier eftersom klassmentorerna kan hoppa in vid kortare sjukskrivningar.

Vikten av en god organisation

Sammantaget med mycket annan forskning, konstaterar vi att det viktigt att inse vikten av en god organisation för att kunna skapa en god arbetsmiljö och därmed hälsa hos medarbetarna. I offentlig sektor bör man beakta att skapa goda förutsättningar för ett lyhört och effektivt ledarskap. Ett ledarskap är emellertid aldrig effektivt utan ett gott medarbetarskap och därför måste man arbeta för att medarbetarna ska vara delaktiga i organisationens arbete. Genom arbetsdelning kan stressen minskas eftersom man blir mer specialiserad och mindre splittrad mellan arbetsuppgifter. Det är emellertid viktigt att specialiseringen inte går för långt och se till att arbetsuppgifterna fortfarande är varierade och stimulerande.

Rapport - Hälsa hos kvinnor i industrin
International Journal of Workplace Health Management
Organizational change and commitment: Effects on well-being, turnover intent and quality of care in Spanish and Swedish eldercare
Impact of Job Crafting on Quality of Care: The Moderating Effect of Commitment
Detta inlägg är inlagt av: Forskare - Maria Nordin

Relaterade inlägg

Laddar inlägg