Grundläggande akustik för kontor

Vilka delar av kontoret påverkar akustiken?

Ljudmiljön på kontoret styrs av flera delar. Kortfattat har vi några viktiga delar:

• Planlösningen, placering och form av utrymmen
• Skärmar, tex mellan arbetsplatser eller avdelningar där ljudet hindras från att passera
• Ytskikt i form av väggar, undertak, golvbeläggningar mm
• Möbleringen där både placering, form och material spelar in
• Absorbenter, dvs material som minskar ljudet, ofta i form av undertak, väggbeklädnader, möbler och andra textilier
• Verksamhetens aktiviteter och behov

Hur fungerar ljudklasser?

Vi pratar ofta om ljudklasser när det kommer till ljudmiljö, men vad innebär detta? Vid utformningen av kontor finns det kravställningar att uppfylla och utgår från, en av dessa delar är Ljudklasser enligt Svensk Standard och som anges som A, B, C och D, där C är det som Boverket menar är lägsta nivån (D är undantag). Ljudklass A är alltså bäst, men Ljudklass C är vad som anses tillräckligt för en acceptabel ljudmiljö.

Ljudklasserna ställer krav på olika parametrar: luftljud, stegljud, ljudnivå från installationer, ljudnivå från trafik och yttre ljudkällor samt efterklangstid. Även om ljudkraven ställer nivåer att förhålla sig till, är det viktigt att utformningen sker av en akustiker och utifrån den specifika byggnadens förutsättningar samt verksamhetens behov.

Exempel på krav på ljudisolering mellan rum

Ett av de ljudkrav som ställs avser hur mycket ljud som reduceras från ett rum till ett annat. Kravet på ljudreduktion utrycks bland annat i R´w (Rw i labb) med enheter decibel (dB). Detta är en viktig del av kontorsmiljön, då tex överhörning mellan mötesrum både är störigt och påverkar sekretessen. Dålig ljudisolering gör att utrymmena inte kan användas som planerat. Nedan anges några exempel på ljudreduktionskrav och en beskrivning av hur det kan upplevas.

• Till kontorsrum: R´w 35 dB. Normalt tal kan höras men stör vanligen inte
• Till mötesrum: R´w 44 dB. Tal hörs ej, högröstat tal kan höras
• Till utrymme med extra höga sekretesskrav: R´w 52 dB. Högröstat tal hörs ej, skrik kan höras

Kravet gäller hela konstruktioner, så dörr och glaspartier ska också klassas, och ljudet får inte heller smita in via otätheter eller genomföringar.

Hur kan jag förbättra ljudmiljön på mitt kontor?

Upplever man dålig ljudmiljö kan man påverka detta på flera sätt. Dels genom ljudisolering på väggar mm och användningen av utrymmena, men även genom ytskikt och bakgrundsnivå. Vi pratar ofta om absorption och diffusion. Absorbenter är en produkt, ofta mjuk med textil som ytskikt, som reducerar ljudet. Detta är ett effektivt sätt att få en bättre ljudmiljö.

Det finns även diffusorer, som kan vara hårda material där ljudet istället sprids ut mer och på så sätt minskar ljudnivån. En god ljudmiljö fås ofta av en kombination av flera olika dämpare. Bakgrundsnivån från installationer mm kan också ses över. Viktigt är dock att även väldigt tysta kontor kan få problem. Till slut kan ett kontor bli så tyst och dämpad att minsta lilla ljud hörs, och det uppstår en tryckande, oönskad biblioteksliknande känsla, och då kan man istället behöva tillföra bakgrundsljud med hjälp av ljuddesign och ljudmaskering.

Läs mer om bakgrundsljud, ljudmaskering och problemen med för tysta kontor här.

Som helhet ska utformningen av kontoret beakta alla delar avseende akustiken och även samspelet mellan dessa. Verksamhetens behov ska styra och även om ljudklass och ljudkrav ger en bra utgångspunkt är anpassningen en viktig del så att idéer, samarbete och spontana möten ska fungera väl.